Dags för fotokurs igår igen. Vi började med att fota på stan lite. Fotade kyrkan på stora torget bland annat och såg allmänt töntiga ut när vi gick runt i grupp med kameror runt halsen.

Sen åkte vi till Östanfors och fotade allt från gränder till stuprör. Det är ju en av de gamla delarna av stan, fylld av små stugor och trånga gator. Bland annat ligger Carl Larssons stadsgård där och där finns också ett bokbinderi där vi var in och fotade. Intressant när de pratade om hur de går till väga och dessutom visade en del.

När jag kom hem låg Mattias inne i sovrummet tillsammans med Jullan. Hon ville inte vara ensam och hade börjat få värkar. Ett par timmar senare var hon mamma till fem små bedårande kattungar. Det gick ganska fort när det kom igång. När hon väl var framme vid kattunge nummer fem tror jag hon var väldigt trött, för hon tvättade den inte utan lät den ligga. Jag fick göra hål på hinnan och torka av den runt nos och mun. När jag la den närmare hennes ansikte började hon slicka den ren och sen flöt allt som det skulle.

Nu sitter vi med jämna mellanrum och tittar på dem och bara pratar fånigt. Mattias har köpt specialmat som Jullan ska äta så att hon orkar med allt diande och den maten kan kattungarna äta i början med. Nu längtar man tills de öppnar ögonen.

Så kom det väntade bakslaget. Igår morse snöade det rejält. Trafikkaos överallt och jag satt inne och tittade ut på vädret. Jag skulle ju inte åka någonstans så jag behövde inte fundera på väglag tack och lov.

På eftermiddagen var det barmark igen. Det som göms i snö kommer fram i tö. Makens skor som han glömde utanför altandörren i lördags är numera väldigt mycket blötare. Vi får väl se om de hämtar sig eller om han måste köpa nya skor. I vilket fall som helst har de tjänat honom väl för han har nog haft dem i närmare tio år. Hans skokonto är inte så där svindlande högt om vi säger så.

Idag har jag uträttat ärenden på stan. Hämtade ut stativet jag beställt. Mitt gamla stativ har jag ärvt av pappa och det är nog byggt för hober. Min rygg går inte med på att jobba i den hukade arbetsställningen och med andra ord var det fullständigt värdelöst för mig. Nu får det ärvas av den yngre smidigare generationen istället.

Jag hämtade också ut bilden på min arm som varit utställd på museet. Mamma köpte den ju åt mig så nu ska jag bara fixa ram och sen ska den upp på väggen. Lite får man väl skryta med sin fina arm?

Min rygg är ju skrämmande dålig nu, så jag gjorde slag i saken och köpte det jag funderat på ett tag. Ett stödbälte för ryggen. Nu hoppas jag att den ska stötta upp mitt rangliga bäcken lite så att jag slipper ha så ont. Jag kan ju inte smörja med Voltaren Gel jämt. Fyra till fem dagar sa läkaren.

Jag har sagt förut hur mycket jag älskar Cyberphoto. Alltid snabb leverans och bra service. Och alltid godis med i paketet. Så jag mumsar choklad och pillar på stativet. Nu önskar jag bara att kroppen samarbetar när jag ger mig ut och fotar.

Någonstans den senaste veckan bestämde sig min dator för att glömma bort vilka bilder som importerats från kamerans minneskort. Det ledde till att varje gång jag stoppade i minneskortet ville den importera alla bilderna. Sen fick jag sitta och putta över dem manuellt istället. Irriterande och tidsödande. Det har ju gjort att jag dragit mig för att föra över bilder och därmed har jag inte bloggat mycket från helgen fast jag haft bilder.

Idag satte jag mig ner och brände backup på alla bilder för att sen kunna radera från minneskorten. Nollat så att jag åter är i balans. Och ni får se lite fina bilder på Nalle. Vi var hem till mina föräldrar och åt i söndags och lite kattfoto ingår i det.

Ingen kan njuta som den här katten.

365+1 foton 2012 (Alla mina bidrag eller utifrån tema-listan.)

Inser att jag till nästa år kanske borde gå in för helt att tolka alla teman med katter för det är inte vidare långt från just nu. Nåväl, här är en till fyrfota.

365+1 foton 2012 (Alla mina bidrag eller utifrån tema-listan.)

Det här är det absolut närmaste ett getingbo jag kommer. Jag vill inte ens röra vid delar av det fast det sedan länge är övergivet. Bara att hitta delar av dem så här på veden ger mig rysningar. Det är vad jag tycker om getingar.

365+1 foton 2012 (Alla mina bidrag eller utifrån tema-listan.)