Kattungarna har vuxit och blivit betydligt större. De öppnade ögonen schemalagt och blir allt mer nyfikna på världen utanför. Bilden till vänster är tagen förra tisdagen och bilden till höger är tagen igår.

Gårdagens bild visade sig bli den sista på hela kullen kattungar. I morse när jag vaknade levde inte den lilla röda längre. Jag tror att det var nåt medfött fel på den för den har alltid varit lite vingligare och skakigare än sina syskon. Jag tror att den somnat helt enkelt. Pratade med veterinären och det är tydligen inte helt ovanligt även om det är vanligast under första veckan. Vi sörjer vår lilla röding eftersom han var en av dem som vi tänkt behålla.

Övriga fyra är pigga och mår bra. Mamma-katt likaså. Det är uppenbart mest traumatiskt för oss människor. Vi tänker oss en liten begravning när Mattias kommer hem från jobbet.

Vi körde grillning här hemma. Bjöd in en del vänner och det blev jättegott. Jag bestämde mig för att det var dags för variation så det blev grillad lax. Vi åt oss tokmätta och av någon anledning har vi massor av chips kvar idag.

På natten när besökarna tunnat ur åkte vi andra vidare och spelade en omgång poker hemma hos andra vänner. Släpade med mig alla hem någon gång vid tretiden. Därav tröttheten. Lite sur på mig själv för att jag inte tog ett enda kort. Jag har legat av mig vad det gäller att dokumentera såna här saker. Måste skärpa mig lite.

Nu ska jag nog äta chips…

Sen åkte vi till Östanfors och fotade allt från gränder till stuprör. Det är ju en av de gamla delarna av stan, fylld av små stugor och trånga gator. Bland annat ligger Carl Larssons stadsgård där och där finns också ett bokbinderi där vi var in och fotade. Intressant när de pratade om hur de går till väga och dessutom visade en del.

När jag kom hem låg Mattias inne i sovrummet tillsammans med Jullan. Hon ville inte vara ensam och hade börjat få värkar. Ett par timmar senare var hon mamma till fem små bedårande kattungar. Det gick ganska fort när det kom igång. När hon väl var framme vid kattunge nummer fem tror jag hon var väldigt trött, för hon tvättade den inte utan lät den ligga. Jag fick göra hål på hinnan och torka av den runt nos och mun. När jag la den närmare hennes ansikte började hon slicka den ren och sen flöt allt som det skulle.

Nu sitter vi med jämna mellanrum och tittar på dem och bara pratar fånigt. Mattias har köpt specialmat som Jullan ska äta så att hon orkar med allt diande och den maten kan kattungarna äta i början med. Nu längtar man tills de öppnar ögonen.

Jullan är ju normalt sett en rätt slimmad katt. Lätt, smidig och vig. Utom nu då när hon ligger i en låda, mest bara vilar och väntar på kattungarna. Om jag räknat rätt bör det vara dags vilken dag som helst. Det ska bli riktigt spännande att se hur många som kommer och hur de ser ut.

På eftermiddagen var det barmark igen. Det som göms i snö kommer fram i tö. Makens skor som han glömde utanför altandörren i lördags är numera väldigt mycket blötare. Vi får väl se om de hämtar sig eller om han måste köpa nya skor. I vilket fall som helst har de tjänat honom väl för han har nog haft dem i närmare tio år. Hans skokonto är inte så där svindlande högt om vi säger så.

Idag har jag uträttat ärenden på stan. Hämtade ut stativet jag beställt. Mitt gamla stativ har jag ärvt av pappa och det är nog byggt för hober. Min rygg går inte med på att jobba i den hukade arbetsställningen och med andra ord var det fullständigt värdelöst för mig. Nu får det ärvas av den yngre smidigare generationen istället.

Jag hämtade också ut bilden på min arm som varit utställd på museet. Mamma köpte den ju åt mig så nu ska jag bara fixa ram och sen ska den upp på väggen. Lite får man väl skryta med sin fina arm?

Min rygg är ju skrämmande dålig nu, så jag gjorde slag i saken och köpte det jag funderat på ett tag. Ett stödbälte för ryggen. Nu hoppas jag att den ska stötta upp mitt rangliga bäcken lite så att jag slipper ha så ont. Jag kan ju inte smörja med Voltaren Gel jämt. Fyra till fem dagar sa läkaren.

Jag har sagt förut hur mycket jag älskar Cyberphoto. Alltid snabb leverans och bra service. Och alltid godis med i paketet. Så jag mumsar choklad och pillar på stativet. Nu önskar jag bara att kroppen samarbetar när jag ger mig ut och fotar.

Kan meddela att Voltaren funkar lite på ryggvärken. Jag blir inte smärtfri, men det tar bort det värsta iaf. Mattias hjälper till att smörja när han är hemma och det blir lite extra massage på det viset. Mycket skönt.

Och Saija, den syns inte skitbra, men det är senaste tillskottet till tatueringssamlingen som sitter där på benet.