rosa bandet-loppet

Helgen innan jag opererades var det dags för mitt andra lopp i Tjejklassikern, Rosa bandet-loppet (det som tidigare hette Lidingö tjejlopp). Det består av sista (och jobbigaste) milen på Lidingöloppet. Jag laddade med att ligga på gräset och ha ont i magen eftersom buksmärta är en bitch som alltid kommer ovälkommen. Men det gav med sig någorlunda och höll sig i schack under loppet tack och lov.

img_1778 img_1780

Jag sprang något snabbare än på Midnattsloppet (drygt en minut) och kom i mål på 1:13:17. Med tanke på hur mycket jag gick i alla 5498 uppförbackar så är jag ruskigt stolt och nöjd. Det kändes riktigt bra. Det var dammigt som attan och skorna har jag skrubbat med en gammal tandborste efteråt.

img_1784 img_1786

Ytterligare en medalj till samlingen och halvvägs genom Tjejklassikern. Jag har nu de två svåraste grejerna kvar så nervositeten är fortfarande stor. Men jag har köpt skidor i alla fall så nu är jag redo för snön hoppas jag.

Continue Reading

september

Så september då. Vad gjorde jag då? Först var vi på DAK-marknaden på Lugnet och tittade på bildelar och verktyg och allt annat som fanns till salu där. Vi gick redan på fredagskvällen och det var kallt och mörkt men oväntat mycket folk.

img_1656 img_1657

Kattgos finns det alltid plats för. Norpan har varit mitt stora sällskap i säng och soffa så snart hon får chansen. Älskade pälskorven.

img_1663 img_1664

Snapchat har vunnit mig. Och tydligen kan till och med jag ta egobilder om jag får lite filter att leka med. Fast jag försöker vänja mig med att vara med på bild över huvud taget.

img_1680 img_1682

Jag följde med Mia ner till Stockholm när hon sprang Stockholm halvmaraton. Det var rätt varmt vilket var skönt för mig som inte sprang. Och så blev jag vittne till hur en grupp människor fiskade upp den här fågeln ur vattnet där den låg intrasslad i fiskelinor. De trasslade lös den och tog den med för att få hjälp från en viltvårdare eller så. Rätt imponerande att se folk göra sådana saker. Jag var impad men för sen dit för att kunna göra någon nytta.

img_1692 img_1696

Hösten började komma och jag började också på löpgrupp med Runacademy. Tanken med löpgruppen är att jag ska få lite träning och något som tvingar ut mig. Det är kul att komma ut och springa med andra och testa nya typer av intervaller och sådant. Dock inte så upphetsad över att det bara blev kallare och kallare.

img_1700 img_1704

img_1728 img_1732

Sedan opererades jag för att försöka hitta orsaken till mina buksmärtor. De ville titta på mina slitsar för att se att de fortfarande var förslutna efter min gastric bypass. Det var de och det enda de hittade var lindrig esofagit och livliga tarmar. Så nu går jag på medicin som om jag vore en liten bebis med gasig mage. Det funkar skapligt och jag har i alla fall haft mindre ont tror jag.

Jag fick i alla fall “ursnygga” lårhöga kompressionsstrumpor med öppning under foten som jag inte riktigt fick någon bra förklaring till. Och så låg jag och jämförde de infarter jag fått. Jag fick en PVK av ny modell på slussen när jag förbereddes för operation och en PVK av gammal modell nere i operationssalen. Jag vet inte vilken som är bäst men den nya fastnar mindre i saker så det var trevligare ur patientsynpunkt i alla fall.

img_1797 img_1799

img_1806 img_1807

Jag sprang lopp i september också men det kommer naturligtvis i ett eget inlägg.

Continue Reading

midnattsloppet

I augusti var det då dags för mitt första lopp sedan jag började springa. Jag som aldrig kunnat springa när jag var yngre hade nu joggat mig upp till en sträcka på cirka 5 km och nu skulle jag prova att springa en mil! Jag var supernervös och Mia var bara taggad inför det hon kallade för “årets roligaste mil”, dvs Midnattsloppet.

img_1538 img_1539

Vi drog alltså till Södermalm och installerade oss på hotellrummet med den vackra utsikten. Sedan tog vi en sväng iväg mot starten för att kolla vad som fanns att köpa och fixa lite käk. Vi kollade också på “helvetestrappan” som Mia ju gick uppför en massa när hon jobbade på SÖS. Sedan åt vi på Subway och efter det låg jag på hotellrummet och dumpade en del. Kändes oerhört smart just då…

img_1542 img_1543

Vi tramsade en del med Snapchatfilter och fotograferade utsikten innan det var dags att klä om. Midnattsloppet går ju som namnet antyder på natten och vi skulle inte starta förrän strax före 23-snåret.

fullsizeoutput_8f5 fullsizeoutput_8ee

Nervositeten hängde i tills vi började springa. Jag visste ju inte vilket tempo jag skulle orka med och hur långt jag skulle orka. Jag visste att jag i värsta fall kunde gå den sträckan, men det fanns ju reptider att fundera på också.

Det kändes bra när vi började springa och jag bestämde mig för att hänga med Mia så långt jag bara orkade. Förutom de jobbiga backarna mot kyrkan och Mose backe så gick vi i en kortare backe också. I övrigt sprang vi hela tiden (när vi inte drack) och det kändes bra i kroppen. När vi närmade oss mål och jag såg klockan blev jag taggad över tanken att klara det under 75 minuter, vilket ju varit lite av ett mål. Det kändes bra i kroppen och jag kunde springa på mot mål. Kom i mål på 1:14:25 och vi klarade alltså måltiden vi hade satt upp. Jag var så sjukt nöjd och stolt. Och helt hög på upplevelsen. Nu i efterhand har jag sprungit bara sprungit ett lopp till men jag är böjd att tro att Mia har rätt. Det är verkligen årets roligaste mil!

img_1559 img_1566

Continue Reading

augusti

img_1468 img_1472

Vi kan väl ta en titt på augusti då. Classic Car Week är ju alltid vecka 31 och kommer precis vid månadsskiftet juli/augusti. Jag hade semester och hade alla möjligheter att åka med upp dit alltså. Nu blev det väl inte så mycket som jag tänkt mig, men vi hann upp dit och åka runt lite med vår bil i början på veckan och på stora cruisingen satt vi bredvid och tittade på de fina bilarna istället.

Det var kul med lite oväntat drama på tisdagskvällen när vår stackars chaufför fick vara med om att växelföraren hoppade ur och bilens enda läge helt plötsligt var bakåt. Tack och lov och med lite hjälp av andra lyckades vi lösa både det och att bilen tokkokade en stund.

img_1580 img_1581

Sedan passade jag på att åka med Mattias en dag när han körde huggbilen. Det var så länge sedan jag gjorde det och nu i efterhand är jag extra glad att jag åkte med. Mattias har ju kört den lastbilen länge, eftersom hans förra chef var den som först köpte den, och jag hade skjutit på det länge. Nu får jag ingen mer chans på just den lastbilen eftersom den brann upp när Mattias chef körde för några veckor sedan.

img_1597 img_1599

Jobbet drog igång igen efter semestern. Jag trivs på jobbet så det känns helt ok. Jag har ju bra kollegor och bra chef.

img_1626 img_1630

Vi blev också bjudna på kräftskiva. Jag fotade andras kräftor eftersom de gjorde sig bättre på bild. Jag och Mattias åt kräftor i form av kräftstjärtar på burk. Bästa grejen. Allt det göttiga utan det hårda jobbet. Det var en kul kväll och tack och lov så varmt att det gick att sitta ute.

img_1642 img_1643

Jag sprang i augusti också, men mer om det kommer i en egen race report.

Continue Reading

juli

Så juli då? Vad innehöll den månaden förutom en kilometer simning motströms i Dalälven? Jo det här hade jag också tid för.

img_1317

Jag och C åkte ner till Stockholm och tittade på Rihanna. Det är andra gången vi ser henne live och det har varit mycket bra båda gångerna. Klart bra konsertupplevelse.

img_1324

img_1336

Så åkte ju jag och Mattias ner till Göteborg en andra gång. På vägen ner åt vi på Frasses vilket var första gången, åtminstone för mig. Tydligen får man en hel kasse med strips där. Vi delade på maten som vi brukar göra och det var ju tur det.

img_1388

Den här gången spenderade vi några fler dagar i Göteborg och passade på att vara lite kulturella. Vi gick på flera museum och passade på att bara vara och ta det lugnt.

img_1393

Så gick vi på Ullevi igen. Den här gången för att se bossen själv, Bruce Springsteen. Det var sjukt mycket folk där och konserten var mer eller mindre ös från första låten till sista, tre och en halv timme senare! Klart imponerande.

img_1407

img_1409

Helgen i Göteborg var också starten på min semester och sedan fick jag njuta av att gosa med katter och bara ta det lugnt med katterna. Eller nästan, för under juli började jag ju springa också. Jag som aldrig kunnat förut fick ett “lär-dig-jogga-program” av Mia som jag använde mig av. Jag var ju tvungen att komma igång och lära mig eftersom jag ju hade ett par lopp inbokade.

img_1424

Continue Reading

juni

Så vad gjorde jag mer i juni då? Inte så mycket mer än att jobba kändes det som då. Med undantag av att vi åkte ner till Göteborg för att titta på Iron Maiden igen. Vi hann med en sväng på Liseberg och vi bodde bra och centralt.

img_1182

img_1183

Maiden är alltid Maiden och det är så otroligt bra stämning där. Samspelet mellan bandet och publiken är fantastiskt. Och så finns ju alltid den där hyllningen där publiken bara jublar och Bruce inte får en syl i vädret. Och man kan se hur stolta och tacksamma de är över gensvaret.

YouTube Preview Image

Ur en annan vinkel ungefär där vi satt:

YouTube Preview Image

The red and the black:

YouTube Preview Image

img_1230

Älsk på det bandet. Och så var det bara den första av tre konserter den här sommaren. Men de andra kom i juli, dvs i ett annat inlägg.

Continue Reading

vansbro tjejsim

Du måste skriva race report sa Mia när vi simmare Vansbro tjejsim i somras. Ja det gick ju bra. Men för min egen skull kan det ju vara lite kul att dokumentera min utveckling in i sportnörderiet.

img_1364

Eftersom jag har vänner (dvs Mia) som sportar och har sig så har jag ju blivit indragen i det jag med. Hon säger att jag får skylla mig själv men jag skyller helt och hållet på henne. Nu ska jag ju göra en tjejklassiker och de första två loppen anmälde hon mig till.

I juni simmade vi alltså. En kilometer i Dalälven. Motströms. Jag hade inte stuckit en tå i vattnet ens på två år innan utan körde på ren envishet och taskig teknik. Det gick långsamt, men det gick. En medalj rikare kom jag upp i andra änden och nu är jag lite taggad att träna och göra om det för att försöka få en bättre tid. Och kanske simma en gång när Mia inte simmar/flyter bredvid och pladdrar hela vägen. Nonstop.

img_1365

Så. Del 1 av 4 i tjejklassikern klar. Och jag som vuxit upp vid Västerdalälven har för första gången i mitt liv badat/simmat i den.

Continue Reading