Monthly Archive: september 2004

Jag börjar bli mer och mer trött. Har svårare att vakna på mornarna och känner mig segare. Kanske är det för att det är så mörkt och blött och trist? I alla fall så måste jag hitta någon dunderväckarklocka som får upp mig så att jag inte ligger och trycker på snooze och sussar vidare.

Igår började delkurs 2 på skolan och det var, hmm, intressant. Alla vi som litade på att bokhandeln inne på skolan skulle ha kurslitteraturen fick se oss blåsta eftersom någon i glappet mellan avgående och tillträdande kursansvarig hade missat att lämna in listan till dem så böckerna fanns inte inne. Jag har beställt så får vi se hur det går. Någon sa att det går snabbare på Bokus, kanske man skulle testa?

I alla fall så är det grammatik vi ska syssla med nu och det har inte jag läst sedan gymnasiet! Klart att man minns de största ordklasserna, verb, adjektiv och substantiv och sånt, men alla de andra… Jisses det här kommer att kräva träning. Och det är ju något jag MÅSTE kunna om jag ska jobba som svensklärare.

Igår besöktes den lokala stormarknaden för att inhandla saker till något billigare pris än man gör hemma. Jag ska erkänna att det är nog första gången (förutom på IKEA) som jag kör vagnen hela vägen till bilen för att slippa bära. Nåja, nu är en del braiga saker inhandlade i alla fall och det känns ju bra.

Dock kändes det rätt mysko att det var mörkt redan när vi kom ut. Såå sent var det inte tyckte jag. Tänk att nu blir det inte ljusare än så här på många månader! *lite panik* När jag var liten brukade min pappa sucka lite på midsommar och säga: ”Ja nu blir det bara mörkare och mörkare och snart är det jul.” Det må vara sant men det är ju ett effektivt sätt att suga glädjen ur årets ljusaste dag. Kanske hans pessimism har smittat av sig på mig?

Kvällen spenderas så där vansinnigt hålligångigt som bara jag kan. En bunke popcorn har jag som sällskap framför TV:n och det känns ganska lugnt och skönt. Tänker bara slappa och ha det bra.

Det märks så väl att det är höst. Kallt och trist. Idag började det så fint med sol men naturligtvis kom det regn sedan. Jag är trött och har en massa skolarbete att göra. Vi ska ju börja med grammatik nu och det har jag inte pysslat med sedans gymnasiet!

Jag har inbjudningar till Gmail om någon är intresserad. Bara lämna en kommentar här eller maila mig på nojjenATgmailDOTcom.

Det blev en del bussåka igår. Vi skulle få respons på våra fältstudieuppsatser. Jag gruvade mig hela vägen dit eftersom vår uppsats aldrig blev helt klar. Men det var inte så farligt ändå. Jag hade förväntat mig betydligt värre kritik så det känns kanske positivt nu när vi ska skriva om (om vi vill) utifrån den feedback vi fått.

Det regnade när vi kom ut och jag tog triumferande fram mitt paraply som jag hade i väskan. Jajamänsan, här kommer tjejen som alltid är förberedd! Men när jag var nästan ända nere på stan upptäckte jag att det flaxade misstänkt mycket. En av pinnarna hade gått av och låg nu som bäst och försökte skava sönder tyget. Så det blev till att ila in där jag köpt det och byta. Det är ju inte en månad gammalt ens och så usel kvalité får det bara inte vara. Passade på att byta upp mig också i förhoppning om att det ska ge en bättre hållbarhet. Och paraply kan man behöva med tanke på hur himlen såg ut…

Jag vet att jag skriver mycket om vädret, det är bara det att det retar mig så förbannat att behöva ta med paraply vart jag än går plus plastpåsar för att kunna rädda kamera och telefon i händelse av störtskur. Synd att vädertåliga kameror ger sämre bilder för det vore så praktiskt! Jag minns min Casio med saknad. Värdelösa bilder men så bra att ha med sig. Nu var ju den en vinst så om jag valde en själv så skulle det bli en bättre modell.

Häromdagen hittade jag ett par gympaskor som jag nästan glömt att jag hade. De är inte alls mycket använda och jag blev jätteglad. Efter en dag i dem kom jag på varför jag inte använt dem. Det var inte alls för att mina fötter varit för svullna (samlade mycket vatten där tidigare). Det var för att de ger mig blåsor på hälarna! Så nu är jag tillbaks i dilemmat igen; orkar jag plåstra fötterna varje gång jag ska använda dem?

Himlen idag är fylld av grå moln och det regnar igen. Jag har börjat titta på vädertåliga mobiler eftersom min nuvarande har börjat stänga av sig mitt i samtal. Vi får väl se vad jag hittar för något. Det är irriterande i alla fall. Telefonen jag har är bara drygt ett år gammal och den borde inte krångla.

Nu är det slappis-kväll som gäller. Jag känner för att kura ihop mig i soffan med en god bok och lite varm choklad.

En dag fylld av hushållsarbete? Nja inte riktigt men det fanns en del tvätt att ta hand om. Den torra måste strykas. Den här sommaren har jag kastat en blick in i min mormors linneskåp och det ledde till oerhörda komplex samt en ny gemenskap med mitt strykjärn.

Jag: ”Stryker du örngotten?!” (ja jag vet jag är slarvig)
Hon: ”Javisst” (Tittar förvånat på mig som: ”Visste du inte att man ska det?”.
Jag: Åååh vad slätt allting är! (Jag svär, det finns inte ETT veck!)
Hon: Nej nej, det är en sådan oreda!!

Så har jag tvättat mer som måste hängas. Torkställningen är nästan alltid full eftersom jag tvättar något var och varannan dag. Jag är ytterst tacksam för att jag har egen tvättmaskin i lägenheten i alla fall. Hade jag fått lov att ränna till den gemensamma tvättstugan hade jag fått krupp.

Sedan tog jag en tur till affären. Sol för en gångs skull och jättefint. Men träden börjar bli gula och höstiga. Jag längtar redan till nästa sommar jag. Bara vi får någon sommar då förståss. Vi fick ju knappt nån i år.

Känner mig trött i kroppen idag. Kanske jag borde käka vitaminer eller något? På något vis var det roligare att plugga i våras när man såg fram emot sol och värme (som aldrig kom, men det är en annan historia) än nu när man bara har höstrusk och kyla framför sig i X antal månader.