vimsig goes hurtbulle

I början av oktober var jag nyopererad och fick stå bredvid och titta på när de andra i löpargruppen sprang. Det var ett pass jag hemskt gärna hade velat vara med på annars och jag tror bestämt att jag måste ta ett intervallpass där själv någon dag framåt våren.

När jag äntligen kunde vara med igen sprang vi intervaller och det kändes jätteskönt. Jag hann vara med på det passet och sedan på det passet och sedan på det som kallades ”myspass” där vi sprang drygt åtta kilometer över stock och sten. I slutet av det snubblade jag på en rot, ramlade och slog i en sten med vänster smalben. Jag blev duktigt svullen, gulblå över hela smalbenet och hade ont jättelänge efteråt. Och så dog resten av terminen av löpargruppspass för mig. Så jäkla surt.

Jag har aldrig riktigt kommit igång igen med löpningen. Men jag har snajsiga Icebugs med dubbar så att jag kan springa om det är halt. I november fick jag också ett lipom bortopererat. Lyckades samla på mig en massa gammalt blod innanför så det läkte inte ordentligt först. Efter att en snäll sköterska på jobbet tömt ut det och plåstrat om så har det tack och läkt jättefint.

I december fick jag ett stenskott eller dubbskott på vägen till jobbet och därmed en stor spricka i vindrutan på bilen. Jag var så nedslagen och en av läkarna gav mig en kaka för att muntra upp mig. Nu tittar jag surt på den där sprickan varenda dag för jag vet ju vad det kommer att kosta mig en rejäl självrisk att fixa. Den får i alla fall sitta tills säsongen med allt grus är över. Annars kommer jag väl med mitt flyt få ett nytt stenskott direkt.

Vi får ju aldrig julbord på jobbet, vi får julklapp istället. I år valde jag en grillpanna i gjutjärn. Mattias jobb bjöd inte på julbord utan vi gick ut och åt thaimat istället. Viss frövåning först kanske men det var jättetrevligt och supergott. Efter det drog ett gäng av oss vidare och svängde våra lurviga och umgicks mer. Klart kul!

Jag hade ju köpt skidor men inte tagit tag i att valla och fixa med dem så när snön kom var jag helt förberedd. Sedan försvann snön och det var bara kallt och sedan varmt. Nu är skidorna vallade så nu väntar jag bara på snö. Innan dess får jag lov att åka en bit för att träna. Jag hoppas att Mia vill åka med mig i Grönklitt eller Mora.

Under julhelgen tog jag på mig att vara hästvakt åt kompisar som åkte bort. Under ett par dygn skötte jag in- och utsläpp, fodring och mockning. Så jäkla skönt att få pyssla i stall igen. Jag räknade ut att det är 20 år sedan jag mockade och ändå kändes det så välbekant och rutinmässigt. Älskade det! Så behöver de mer hjälp så ställer jag absolut upp. ”Lönen” den här gången var choklad och tulpaner. Sedan lyckades jag i stort sett torka ihjäl tulpanerna direkt för jag är värdelös på alla typer av blommor…

Mitt nyårslöfte är att ta tag i träningen igen. Jag behöver bukmuskulatur för att orka staka när jag åker skidor och jag behöver flås för att orka både det och cyklingen som väntar framöver. Jag kommer nog att släpa mig igenom det för att klara tjejklassikern oavsett, men det är ju bra om jag åtminstone försöker ge mig själv bättre förutsättningar.

Gott nytt år hörrni!