från drama till lysande lampor
Den här dagen började dramatiskt. Bilen startade inte, instrumentbrädan bara flimrade och det rykte under huven. Jag trodde jag skulle få släcka den med brandsläckaren ett tag. Mattias jobbade ju så jag ringde svärfar som kom och lugnade mig. Den slutade ryka iaf och jag kunde åka och jobba. Snälla svärfar skjutsade mig dit. Tur att man har nära till jobbet ändå. Mattias kollade bilen när han kom hem och det visade sig vara mycket simpelt. Rykandet var dieselvärmaren. I vanliga fall brukar det ryka mer under bilen från den, så det föll mig inte in att det kunde vara den när det rykte under huven. Och startproblemen visade sig vara ett totalslut batteri. Jag som alltid inbillat mig att saker dör ut om man har dåligt med ström, men inte på den här bilen. Här blinkade det och alla mätare fladdrade. Nu har jag lärt mig något nytt. Troligtvis hade jag inte hetsat upp mig om inte båda grejerna hänt samtidigt, fast nu visade det ju sig att de inte hade med varandra att göra. Nåja, då fick jag vara ett våpigt fruntimmer idag. Till mitt försvar så sa varken Mattias eller svärfar ett ord om batteriet i morse.
Kvällen har spenderats rätt mörkt. Vi fick lov att bryta allt för att kunna skruva på elcentralen. Nu är den sista elen inne klar och vi har fina lampor ovanför skåpen i badrummet. Jag ska fota så snart jag städat upp där inne. Det blev riktigt mysigt ljus där inne iaf.
Nu ett glas Oboy och sen sova. 