Så kom det väntade bakslaget. Igår morse snöade det rejält. Trafikkaos överallt och jag satt inne och tittade ut på vädret. Jag skulle ju inte åka någonstans så jag behövde inte fundera på väglag tack och lov.

På eftermiddagen var det barmark igen. Det som göms i snö kommer fram i tö. Makens skor som han glömde utanför altandörren i lördags är numera väldigt mycket blötare. Vi får väl se om de hämtar sig eller om han måste köpa nya skor. I vilket fall som helst har de tjänat honom väl för han har nog haft dem i närmare tio år. Hans skokonto är inte så där svindlande högt om vi säger så.

Idag har jag uträttat ärenden på stan. Hämtade ut stativet jag beställt. Mitt gamla stativ har jag ärvt av pappa och det är nog byggt för hober. Min rygg går inte med på att jobba i den hukade arbetsställningen och med andra ord var det fullständigt värdelöst för mig. Nu får det ärvas av den yngre smidigare generationen istället.

Jag hämtade också ut bilden på min arm som varit utställd på museet. Mamma köpte den ju åt mig så nu ska jag bara fixa ram och sen ska den upp på väggen. Lite får man väl skryta med sin fina arm?

Min rygg är ju skrämmande dålig nu, så jag gjorde slag i saken och köpte det jag funderat på ett tag. Ett stödbälte för ryggen. Nu hoppas jag att den ska stötta upp mitt rangliga bäcken lite så att jag slipper ha så ont. Jag kan ju inte smörja med Voltaren Gel jämt. Fyra till fem dagar sa läkaren.

Jag har sagt förut hur mycket jag älskar Cyberphoto. Alltid snabb leverans och bra service. Och alltid godis med i paketet. Så jag mumsar choklad och pillar på stativet. Nu önskar jag bara att kroppen samarbetar när jag ger mig ut och fotar.

Idag har jag varit på museet för att titta på fina bilder och bli tatuerad. Jag blev ju fotad för utställningen och det var jättekul att se bilden. Mamma köpte den så den ska upp på väggen hemma.

Pengarna för det och för tatueringarna som gjordes på plats gick till Hagström Fundraiser som samlar in pengar för att få en samling Hagström-gitarrer till museet. Så nu har jag en nygjord tatuering på benet. Ska visa bild bara jag har lyckats ta en bra bild av den.

Det blev åtta sittningar och nånstans mellan 25-30 timmar under nålen. Nu är den färdig! Bara den har läkt ska den fotas toknyggt! Nu ser min andra arm väldigt naken ut.

Jag sitter här med en arm full av Bepanthen. Det här är perioden jag avskyr. Men rackarns vad min arm blir fin!!

Idag har jag spenderat några timmar med Anna. Hon har som vanligt plågat mig med nålen och gjort min arm ännu lite snyggare. Inte så mycket kvar nu innan den är färdig. Nästan allt är färglagt och sen är det skuggning och fix kvar. Älskar min arm!

Jag har kommit till stadiet där jag tokflagar. Varje gång jag smörjer lossnar stora flagor och sen är det grönt och blått överallt. Det är irriterande men tack och lov övergående. Men det ser ju hemskt ut just nu.

Inte så lite bläck heller. Idag har Anna färglagt lite och sen gjort massor av nya fina linjer på min arm. Det börjar ta form riktigt. Nu ska det färgläggas och så är det lite streck och nån liten blomma kvar. Men det mesta syns vart det kommer att hamna. Av nån mysko anledning valde vi bort hela konceptet med att göra det värsta först så att man har det avklarat, vilket innebar att det sista vi gjorde var insidan på överarmen. Det känns kan jag säga. Inte mitt favoritställe att tatuera alls.