Som vanligt var jag inte i närheten av en tv när det var dags, så det får bli SVT Play idag istället. Funkar ju bra det med.

1. Melody Club – The Hunter
Ja vi vet. Låten heter The Hunter. Vi vet detta eftersom det upprepades ungefär en halv miljon gånger i låten. Jag gillar när det kommer in annat än schlagerpop (som iaf bara floppar i ESC), men maken till tjatig text har jag inte hört sen Salem Al Fakir baserade sin låt på fyra textrader förra året.

2. Julia Alvgard – Better or Worse
Den har var trevlig. Tror inte på vinstchanser, men den är fin tycker jag.

3. Lasse Stefanz – En blick och nånting händer
Jag var tveksam direkt eftersom dansband inte är min sak. Jag kan väl säg att jag har hört sämre dansbandslåtar men jag gillar fortfarande inte dansband rent generellt.

4. Linda Pritchard – Alive
När jag hörde förhandslyssningen med det sunkiga ljudet lät det bara skrikigt och hemskt. Men nu var det mycket bättre. Det var lite Bond-låt över den, speciellt på slutet. Lite pampigt sådär. Gillar.

5. Anders Fernette – Run
Sången lät väl inte hundraprocentig direkt vilket drar ner betyget. Annars är det harmlös pop liksom. Jag ogillar inte men blir inte heller upphetsad.

6. Linda Bengtzing – E det fel på mej
Musiken är bättre än texten. Texten är liksom töntig och vadå “riktig karl”? Jag gillar hennes kläder mer än låten.

7. Nicke Borg – Leaving Home
Jag vet inte vad jag ska tycka. Retar mig på uttalet i början. Det var förfärligt mycket ä liksom. Den blir pampigare ju längre låten går. Kanske kräver den mer lyssning, men den har inte vunnit mig än.

8. Love Generation – Dance Alone
Det bästa på låten är refrängen. Sången är lite svajig i verserna. Det är dansant och trevligt. Inte min favorit kanske men rätt skapligt iaf. Studioversionen lär ju vara bra.

Mina favoriter ikväll är nog Linda Pritchard och Julia Alvgard. Till andra chansen kunde jag tänka mig Love Generation och Nicke Borg.

Till final:
Linda Bengtzing – E det fel på mej
Nicke Borg – Leaving Home

Till andra chansen:
Linda Pritchard – Alive
Love Generation – Dance Alone

Föll på mållinjen:
Lasse Stefanz – En blick och nånting händer

Inte riktigt som jag ville, men vi slapp få med oss Lasse Stefanz iaf. Alltid nåt bra.

Det verkar som jag aldrig är hemma när det är Melodifestival, så det fick bli repris den här veckan med.

1. Linda Sundblad – Lucky You
Jag gillar Linda och har gjort det ända sedan Lambretta-tiden. Låten är inte hennes bästa, men det är trallvänlig radiopop.

2. Simon Forsberg – Tid att andas
Gääääsp. Tråkigt. De flesta ballader i Melodifestivalen är tråkiga så att man somnar. Det krävs en ballad med massor av känsla och det har inte den här.

3. Sara Lumholdt – Enemy
Oj vad hennes röst inte klarar den här låten. Det svajar som sjutton i de lägre partierna och tyvärr Sara, man kan inte klara sig på att bara kunna upprepa Enemy en massa gånger.

4. The Playtones – The King
Trallpop i rockabillykostym. Jag vidhåller som med Brolle att de kan hellre göra riktig rockabilly. Mindre fasad, mer känsla liksom. I övrigt stör jag mig inte på låten utan på körtjejernas fula kläder och hattar. Stackarna.

5. Shirley’s Angels – I Thought It Was Forever
Jag retar mig på det töntiga namnet. Vem tyckte att det var vitsigt liksom? Det är trevligt med folk som verkligen kan sjunga även om jag tycker att låten är lite tjatig och trist. Kul med lite koreografi även om jag upplever dem som lite stela i dansen.

6. Sebastian – No One Else Could
Jag brukar avsky förhörsscenerna, men “polkagris”. Hahahahahaha.
Det här är en av mina favoriter från förhandslyssningarna. Den faller lite i tjatighetsfällan, men annars så gillar jag den.

7. Sara Varga – Spring för livet
Lisa Ekdahl-pop. Jag kanske är svår att tillfredställa, men jag tycker att låten är trist. Det är inte min typ av musik helt enkelt.

8. Eric Saade – Popular
Tjatig låt och glaskrosset är fullständigt onödigt. Därmot är det poppigt och jag gillar koreografin.

Mina favoriter är Linda och Sebastian. Med Shirley & co samt Playtones eller Saade till andra chansen.

Till final:
Eric Saade – Popular
The Playtones – The King

Till andra chansen:
Sara Varga – Spring för livet
Shirley’s Angels – I Thought It Was Forever

Föll på mållinjen:
Sebastian – No One Else Could

Jag hade kunnat vara nöjd om jag fått Linda till andra chansen istället för Sara. Så måste jag säga att det är enorm skillnad på Erik Saade när han framför en tävlande låt jämfört med en vinnande låt. När nervositeten inte var där blev framförandet enormt mycket bättre. Lärdomen av det till finalen är att försöka slappna av och bara köra och ha kul. Hur lätt nu det är…

Igår vankades det kortspel hos vänner, så det får bli reprisen för mig. Reprisen går för övrigt löjligt sent och det är idiotiskt. Tänk på alla ungar som inte får titta, som dottern t.ex.

Till att börja med. Christer Sjögren?! Jag dör lite här. Han är så slajmig att jag nästan kräks. I Love Europe var ett brott mot mänskligheten och ovan nämnde man bör aldrig beträda en scen på Melodifestivalen. Jag har ingen kudde stor nog att funka som skämskudde för det här.

1. Brolle – 7 Days And 7 Nights
Schlager med en yttepytteliten hint av rockabilly. Det är typ håret och rösten som är rockabilly. Men jag är svag för Brolle. Redan när han inte blev uttagen till Excellence i första säsongen av Popstars utan typ fick eget skivkontrakt istället så hörde man ju att han hade en suverän röst. Men frisyren har förbättrats sen dess. Låten är sisådär.

2. Loreen – My Heart Is Refusing Me
Här har vi iaf nån som kan sjunga. Hon må vara klädd i en knallröd garnhärva och se ut som om hon ska börja gråta vilken sekund som helst, men hon sjunger iaf. Danslåtar som har såna lugna partier är svårdansade, men låten är iaf inte dålig.

3. Babsan – Ge mig en spanjor
Alltså, jag gillar After Dark och jag gillar Babsan. Men det behövs inte fler såna här låtar i Melodifestivalen. Vi fyllde kvoten redan första gången After Dark var med. Efter det blir det liksom bara upprepningar. Fast vi kanske satsar på att få Spaniens 12:a?
(Mattias himlade med ögonen och gick på toaletten under det här bidraget.)

4. Elisabeth Andreassen – Vaken i en dröm
Bettan sjunger vackert. Men jag tycker att låten är urtråkig. Det är ett försök att vara stämningsfull, men skittråkigt.

5. Sanna Nielsen – I’m In Love
Den lilla snutten av förhandsvisningen man fick se både såg och lät säkrare tyckte jag. Tydligen har även Sanna nerver efter alla gånger hon varit med. Låten är peppig men tjatig. Det är också typisk svensk schlager, dvs ingen idé att skicka till ESC. Om vi ska skicka en sån låt ska den vara extremt bra och det är inte den här.

6. The Moniker – Oh My God!
För tjatigt för att jag ska orka lyssna så jag kopplar bort. Han är udda helt klart och jag gissar att han vinner en del popularitet bara för att det är så käckt och glatt. Mig röst vinner han iaf inte.

7. Anniela – Elektrisk
Trist att hon inte sjunger rent. Låten är popig och trevlig. På skiva när rösten inte låter illa kommer låten att vara bra, men tyvärr funkar det inte live. Sen undrar jag vem som klämt på henne vinnarkransen från Vasaloppet. Fast det kanske förklarar anfåddheten?

8. Christian Walz – Like Suicide
Tyvärr inte Christians bästa låt. Jag gillar annars honom och lyssnade ihjäl mig på Wonderchild när den kom. Hade han haft en låt i den klassen ikväll hade vi kunnat skicka honom direkt till ESC.

Favoriter den här gången för mig var nog Loreen och Christian Walz ändå. Med Brolle och Sanna till andra chansen. Så vill jag påpeka att bara för att man kluddar lite på kinden på Christer Sjögren så betyder det inte att man ska sätta honom på att sjunga att sjunga Life On Mars.

Till final:
Sanna Nielsen – I’m In Love
Brolle – 7 Days And 7 Nights

Till andra chansen:
Loreen – My Heart Is Refusing Me
The Moniker – Oh My God!

Föll på mållinjen:
Christian Walz – Like Suicide

I slutänden kan man konstatera att jag hade delvis rätt låtar, men på fel plats. Mest besviken över att Christian Walz slogs ut. Men jag väntar fortfarande på att hitta vinnarlåten. Jag tror inte jag hittat en låt jag blivit riktigt kär i sen BWO’s Lay Your Love On Me.

Så har vi sparkat igång i år igen. Jag har inte förhandslyssnat alls och går därför in i det här utan fördomar mot låtarna. Om artisterna kan jag tänkas ha förutfattade meningar, men inte om låtarna.

1. Dilba – Try Again
Jag hade lite svårt att höra vad hon sjöng. Hon har en ganska tunn röst och den försvann lite. Annars var väl låten relativt bra. Synd att hon är så stel och allvarlig.

2. Swingfly – Me And My Drum
Jag har gillat en del låtar med Swingfly tidigare, men den här var tråkig kopia av dem. Jag gäspade mig igenom den och passade på att peta igång stereon så att jag får bättre ljud.

3. Jenny Silver – Something In Your Eyes
Kvällens första muskorta klänning. Jag avskyr mikrofonstativet. Det blåa ljuset gör att hennes ben ser ut som om de satt på ett lik. Definitvt Abba-flörtande i låten. Alla schlagerälskares favorit kanske, men jag tycker att Abba gör Abba bättre.

4. Jonas Matsson – On My Own
Zzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzz Dvs skittråkig.

5. Le Kid – Oh My God
Katy Perry-inspirerat med godis och massor av färg. Tralligt och harmlöst. Låten sätter sig inte riktigt, men man blir ju glad av att se dem.

6. Rasmus Viberg – Social Butterfly
Har man tatueringar och ring i läppen så funkar inte riktigt bondpojkslooken med hängslen och flanellskjorta. Det stör mig för det passar inte. Låten är blah. Som många andra låtar i Melodifestivalen blir den mest bara tjatig.

7. Pernilla Andersson – Desperados
Bordellrött och tufft på väggarna och mestråkig låt. Hon sjunger fint men låten minns jag inte när den tagit slut.

8. Danny – In the Club
Jackan passar inte alls in och han har byxor med inbyggt häng. Han kan ju sjunga och låten är dansant. Vi vet ju att han kommer att gå vidare så får vi se sen vilket motstånd han får från andra deltävlingarna.

Får jag välja är det Danny och Dilba vidare. Jenny Silver och Le Kid till andra chansen. Man törs väl inte hoppas att de skippar de extremt töntiga presentationssketcherna till nästa vecka?

Till final:
Danny – In the Club
Swingfly – Me And My Drum

Till andra chansen:
Pernilla Andersson – Desperados
Jenny Silver – Something In Your Eyes

Föll på mållinjen:
Le Kid – Oh My God

Dilba kom sist. Jag tippar på att mest beror på hennes stela sätt och hennes brist på glöd. Att Danny gick vidare var väntat. Annars tycker att det är trist att Swingfly inte kunde skapa nåt nytt. Det låter lika som allt annat fast tråkigare. Nåvål, nu hoppas jag på bättre låtar framöver.

Läste tidningen på lunchen idag och snubblar över förhandssnacket inför Melodifestivalen. Och jag häpnar. Såvitt jag vet har man ännu inte fått höra låtarna? Och ändå är det tydligen solklart vem som ska gå vidare?!

Hur var det med att rösta på låt och inte bara på artist? Ska Danny röstas på för att han är Danny oavsett om låten är bra eller inte? Ja det vore ju synd om inte en del artister kunde räkna på att glida igenom utan att prestera… *suckar*

Det är händelserikt med jul. På julafton hittade Mattias en annons om en skoter och det resulterade i en tur till Värmland igår för honom och svärfar. Vi hade ju dessutom bestämt att vi skulle hem till mina föräldrar för att äta och dela ut julklappar. Eftersom Mattias ju skulle komma från andra hållet, Värmlandshållet, så åkte jag och dottern direkt dit och vi passade även på att dela ut paket till min styvkusins barn innan det var dags för maten. Problemet var bara att när vi skulle åka från Peter & Anne så kom jag inte av gården. Saaben hade bestämt sig för att det var en bra idé att jävlas igen. Den bara dog och svarade inte på gaspedalen igen. Turligt nog hade Mattias och Lasse kommit vid det laget, så han fick komma över och hjälpa till.

Från början var den meningen att Lasse skulle ha tagit en av bilarna och åkt hem direkt, men eftersom vi inte visste om Saaben skulle gå hela vägen hem så stannade han kvar och åt med oss så att vi kunde åka hem tillsammans. Det blev ett lite kortare besök där, men det var trevligt ändå. Sen gick bilen hela vägen hem. Den gick som ett lass skit visserligen, men nu står den här på gården iaf.

Idag inleddes 12 Days of Christmas på iTunes. Glad i hågen öppnade jag mailet och insåg att det inte bara är bilen som jävlas med mig den här helgen…

Fifan. Jag som trodde man fick fina julklappar om man var snäll! Isch isch isch! Hoppas att de övriga 11 dagarna blir bättre.

Så fantastisk att jag bara lyssnar om och om igen. Till och mer fantastisk än Aerials eller Hypnotize, även om de båda är helt amazing.

Idag har jag och dottern köpt en byrå. Den står nu jättefint inne i dotterns rum precis som jag planerat. Tanken är att ordna lite mer plats inne på hennes rum. Nu ska rensas och fixas en massa. Men det var en del bökande. dels för att Mattias inte var med. Man blir lätt bortskämd med att ha någon stark med sig när man kånkar möbler. Dels var det bökigt för att vi hade dotterns cykel på cykelstället bak på bilen också. De hade nån triatlon (fast utan simning tydligen) på skolan så jag fick skjutsa både till skolan och sen hämta eftersom hon ju inte kan ta med sig cykeln på bussen.

Jag har haft mycket ont i rygg/bäcken de senaste dagarna. Det är drygt när man konstant känner sig stel och trött i kroppen. Och jag har inga värktabletter som rår på det här. Dessutom verkar den där förkylningen aldrig ge sig. I morse vaknade jag med sandpapper i halsen igen. Nåväl, så länge det inte är värre än så här så överlever jag. Det är mest bara irriterande.

I helgen när vi var hemma hos Tomas och Catherine så tipsade Tomas om musik. Jag har ju saknat System of a Down länge nu när de har nån slags långpaus, men jag har haft dålig koll på vad bandmedlemmarna gör istället. Men nu har jag ju något nytt att lyssna på. Daron Malakians projekt Scars on Broadway är nära SOAD. Och jag har en favoritlåt! Här i liveversion för den som inte har Spotify.