Jag har haft en så låg dag idag. Min amatör-diagnos skulle nog vara ”begynnande depression över arbetslöshet”. Idag har iaf varit en dag då det känts så oöverstigligt och svårt. Jag har sökt en massa jobb och jag blir alltid bortsållad i första gallringen. Min cv är vek, det vet jag. Resultatet av mycket arbetslöshet tidigare och ett liv som varit väldigt jobbigt under en lång tid. En tid då jag inte hade makten över mitt eget liv helt enkelt. Problemet är att jag ju är mycket bättre än min meritlista. Men när jag sållas bort så träffar de ju aldrig mig och då missar de ju mig!
Jag tror helt ärligt att jag skulle kunna göra ett fantastiskt jobb på många olika ställen. Om jag bara fick chansen. Om jag bara fick in en fot, så att de fick lära känna mig. Och jag fick lära mig jobbet. Jag är lättlärd. Och som det är nu är jag hemma och gör ingenting. Det är så lätt att bli sittande och bara känna sig uppgiven. Idag var en sån dag.
Det är så fint med snälla människor ändå. Jag twittrade om att jag söker jobb och en massa snälla människor har varit snälla att retweeta eller komma med tips. Älskar när folk tar sig tid på det sättet. Och andra har ju fått jobb genom twitter, så jag drömmer om att ett mirakel ska ske för mig med.