vimsig.com

Tag Archive: ångest

de ömtåliga fyrbenta

Igår kväll knackade det oväntat på dörren. Jag öppnade och utanför stod en kille som undrade om vi ägde en svart katt för han hade precis kört på en. Jag frös mer eller mindre till is invärtes för jag vet ju att Jullan ser enbart svart ut i mörker. Skakig och rädd följde jag med ut till vägen, men där låg inte Jullan utan en annan katt. Svart och långhårig. C och Mattias följde med ut och Mattias gick och knackade på hos grannarna för att fråga om det var deras och det visade det sig vara. Grannen var väldigt förvånad över att killen stannat och sagt till om vad som hänt. Det här var tydligen deras tredje som blir överkörd och folk brukar inte stanna.

Jag lyckades få med mig både Norpan och Smulan in och Femman var ju tack vare tratten redan inne. Bara Jullan var ute och hon kör ju sommarstilen nu och är borta dagar i sträck. Sedan låg jag och hade ångest hela natten. Allt jag kunde tänka på var att jag aldrig mer ville släppa ut våra katter igen för tänk om jag någonsin måste hitta någon av dem på det viset. Som den lilla svarta katten som ena sekunden fanns och nästa sekund fattades. Idag har de fått gå ut igen. Utom Femman då som har sin tratt och sina stygn. Jag vaknade med ångest i morse och även om den börjat lägga sig lite i jämförelse så har det varit hemskt. Jag kan så väl tänka mig grannarnas sorg.

Nu ska jag försöka sova lite bättre i natt för att orka ännu bättre imorgon.

#84/100

min ångest på fyra hjul

En av de saker som skapar ångest i mitt liv just nu är min bil. Lampor som inte borde lysa tänds en efter en. En del av dem är vi rätt säkra på är ett falskt larm, men det innebär ju fortfarande givare som ska bytas. Om man nu har turen att det är så enkelt. Det skrapar på ett råmande sätt när man kör. Det är inte motorn som låter utan något kring nåt hjul. Hjullager? Vem vet. Det jag vet är att jag har en bil som med all säkerhet inte går igenom besiktningen på onsdag och ett arbete med lite opraktiska arbetstider.

Vi bor mitt mellan två städer. Att åka in till Falun tar en kvart, till Borlänge lite längre. Men trots att vi bor så pass nära så går det rätt uselt med bussar. C har klagat över det länge. Om hon vill stanna kvar i stan och umgås med folk så får hon välja mellan att åka hem 18.15 eller 21.47. Det är de två senaste bussarna. På helgerna går typ inga bussar. Ett par stycken åt endera riktningen. Det är så frustrerande. Och det innebär att jag är beroende av en bil för att ta mig hem från jobbet om jag jobbar sent eller om jag har några andra ärenden. För eftersom det bara går en buss i timmen hem under eftermiddagen innan det stora glappet till 21.47-bussen så har man inte råd att missa en buss. Det kan innebär att man får vänta flera timmar på nästa.

Att laga bilen kommer att kosta pengar. Att köpa en ny kostar pengar. Ångesten är rätt stor över det här.

#58/100

stamkund på ikea

Idag har jag varit på IKEA för tredje gången på en vecka. Så går det när man köper behållare för källsorteringen, kommer hem och upptäcker att det inte passar eftersom ett rör är i vägen. Åker och byter en mot storleken mindre och kommer då på att den är fiffigare eftersom plastpåsar passar i den och sen åker en tredje gång för att byta den andra också. Det är ju lite lustigt iaf. Kan man få stammis-rabatt på IKEA tro?

Annars pluggar jag för lite och har ångest för mycket. Inte blev det bättre av att jag hämtade hem 450 sidor skittråkig bok från bibblan. Det är en metod-bok som vi ska ha när vi skriver vår rapport den här kursen. Bleh! Nåväl. Det är bara att bita ihop och köra på.

#59/100

när man sliter sitt hår i frustration

Jag sitter och skriver inlämningsuppgift. Skriver och sliter mitt hår. Jag är så förbannat frustrerad över en av de termer vi ska förklara. Jag fattar inte hur det är tänkt och avsnittet i boken som nämner det är typ en mening långt. En annan term hittar jag inte ens i boken. Jag har googlat och känner mig trygg i att jag vet vad det är, men jag kan inte på något vis hänvisa till kurslitteraturen.

Så nu tar jag paus efter att frustrerat svurit och torkat ilsketårar. Jag kommer att blir klar i tid, det tror jag, men jag kommer inte att vara glad förrän jag är det.

fan det är söndag

Jag har ångest. Jag har en praktik jag borde ta mig till imorgon och jag har ett knä som inte alls vill samarbeta. Usch. Jag vet inte alls hur det här kommer att gå. Men jag våndas och jag misstänker att min nattsömn inte kommer att bli vidare bra alls.

Jag blir förbannad på min kropp som inte samarbetar. Jag tror att jag har listat ut varför cystan i knävecket kom tillbaka. Jag gick ju trappan upp till vattenrutchbanan när vi var och badade i Sälen. Några vändor upp för den så var cystan ett faktum. Snacka om att mitt knä är värdelöst!