vimsig.com

midnattsloppet

I augusti var det då dags för mitt första lopp sedan jag började springa. Jag som aldrig kunnat springa när jag var yngre hade nu joggat mig upp till en sträcka på cirka 5 km och nu skulle jag prova att springa en mil! Jag var supernervös och Mia var bara taggad inför det hon kallade för ”årets roligaste mil”, dvs Midnattsloppet.

img_1538 img_1539

Vi drog alltså till Södermalm och installerade oss på hotellrummet med den vackra utsikten. Sedan tog vi en sväng iväg mot starten för att kolla vad som fanns att köpa och fixa lite käk. Vi kollade också på ”helvetestrappan” som Mia ju gick uppför en massa när hon jobbade på SÖS. Sedan åt vi på Subway och efter det låg jag på hotellrummet och dumpade en del. Kändes oerhört smart just då…

img_1542 img_1543

Vi tramsade en del med Snapchatfilter och fotograferade utsikten innan det var dags att klä om. Midnattsloppet går ju som namnet antyder på natten och vi skulle inte starta förrän strax före 23-snåret.

fullsizeoutput_8f5 fullsizeoutput_8ee

Nervositeten hängde i tills vi började springa. Jag visste ju inte vilket tempo jag skulle orka med och hur långt jag skulle orka. Jag visste att jag i värsta fall kunde gå den sträckan, men det fanns ju reptider att fundera på också.

Det kändes bra när vi började springa och jag bestämde mig för att hänga med Mia så långt jag bara orkade. Förutom de jobbiga backarna mot kyrkan och Mose backe så gick vi i en kortare backe också. I övrigt sprang vi hela tiden (när vi inte drack) och det kändes bra i kroppen. När vi närmade oss mål och jag såg klockan blev jag taggad över tanken att klara det under 75 minuter, vilket ju varit lite av ett mål. Det kändes bra i kroppen och jag kunde springa på mot mål. Kom i mål på 1:14:25 och vi klarade alltså måltiden vi hade satt upp. Jag var så sjukt nöjd och stolt. Och helt hög på upplevelsen. Nu i efterhand har jag sprungit bara sprungit ett lopp till men jag är böjd att tro att Mia har rätt. Det är verkligen årets roligaste mil!

img_1559 img_1566

augusti

img_1468 img_1472

Vi kan väl ta en titt på augusti då. Classic Car Week är ju alltid vecka 31 och kommer precis vid månadsskiftet juli/augusti. Jag hade semester och hade alla möjligheter att åka med upp dit alltså. Nu blev det väl inte så mycket som jag tänkt mig, men vi hann upp dit och åka runt lite med vår bil i början på veckan och på stora cruisingen satt vi bredvid och tittade på de fina bilarna istället.

Det var kul med lite oväntat drama på tisdagskvällen när vår stackars chaufför fick vara med om att växelföraren hoppade ur och bilens enda läge helt plötsligt var bakåt. Tack och lov och med lite hjälp av andra lyckades vi lösa både det och att bilen tokkokade en stund.

img_1580 img_1581

Sedan passade jag på att åka med Mattias en dag när han körde huggbilen. Det var så länge sedan jag gjorde det och nu i efterhand är jag extra glad att jag åkte med. Mattias har ju kört den lastbilen länge, eftersom hans förra chef var den som först köpte den, och jag hade skjutit på det länge. Nu får jag ingen mer chans på just den lastbilen eftersom den brann upp när Mattias chef körde för några veckor sedan.

img_1597 img_1599

Jobbet drog igång igen efter semestern. Jag trivs på jobbet så det känns helt ok. Jag har ju bra kollegor och bra chef.

img_1626 img_1630

Vi blev också bjudna på kräftskiva. Jag fotade andras kräftor eftersom de gjorde sig bättre på bild. Jag och Mattias åt kräftor i form av kräftstjärtar på burk. Bästa grejen. Allt det göttiga utan det hårda jobbet. Det var en kul kväll och tack och lov så varmt att det gick att sitta ute.

img_1642 img_1643

Jag sprang i augusti också, men mer om det kommer i en egen race report.

juli

Så juli då? Vad innehöll den månaden förutom en kilometer simning motströms i Dalälven? Jo det här hade jag också tid för.

img_1317

Jag och C åkte ner till Stockholm och tittade på Rihanna. Det är andra gången vi ser henne live och det har varit mycket bra båda gångerna. Klart bra konsertupplevelse.

img_1324

img_1336

Så åkte ju jag och Mattias ner till Göteborg en andra gång. På vägen ner åt vi på Frasses vilket var första gången, åtminstone för mig. Tydligen får man en hel kasse med strips där. Vi delade på maten som vi brukar göra och det var ju tur det.

img_1388

Den här gången spenderade vi några fler dagar i Göteborg och passade på att vara lite kulturella. Vi gick på flera museum och passade på att bara vara och ta det lugnt.

img_1393

Så gick vi på Ullevi igen. Den här gången för att se bossen själv, Bruce Springsteen. Det var sjukt mycket folk där och konserten var mer eller mindre ös från första låten till sista, tre och en halv timme senare! Klart imponerande.

img_1407

img_1409

Helgen i Göteborg var också starten på min semester och sedan fick jag njuta av att gosa med katter och bara ta det lugnt med katterna. Eller nästan, för under juli började jag ju springa också. Jag som aldrig kunnat förut fick ett ”lär-dig-jogga-program” av Mia som jag använde mig av. Jag var ju tvungen att komma igång och lära mig eftersom jag ju hade ett par lopp inbokade.

img_1424

juni

Så vad gjorde jag mer i juni då? Inte så mycket mer än att jobba kändes det som då. Med undantag av att vi åkte ner till Göteborg för att titta på Iron Maiden igen. Vi hann med en sväng på Liseberg och vi bodde bra och centralt.

img_1182

img_1183

Maiden är alltid Maiden och det är så otroligt bra stämning där. Samspelet mellan bandet och publiken är fantastiskt. Och så finns ju alltid den där hyllningen där publiken bara jublar och Bruce inte får en syl i vädret. Och man kan se hur stolta och tacksamma de är över gensvaret.

YouTube Preview Image

Ur en annan vinkel ungefär där vi satt:

YouTube Preview Image

The red and the black:

YouTube Preview Image

img_1230

Älsk på det bandet. Och så var det bara den första av tre konserter den här sommaren. Men de andra kom i juli, dvs i ett annat inlägg.

vansbro tjejsim

Du måste skriva race report sa Mia när vi simmare Vansbro tjejsim i somras. Ja det gick ju bra. Men för min egen skull kan det ju vara lite kul att dokumentera min utveckling in i sportnörderiet.

img_1364

Eftersom jag har vänner (dvs Mia) som sportar och har sig så har jag ju blivit indragen i det jag med. Hon säger att jag får skylla mig själv men jag skyller helt och hållet på henne. Nu ska jag ju göra en tjejklassiker och de första två loppen anmälde hon mig till.

I juni simmade vi alltså. En kilometer i Dalälven. Motströms. Jag hade inte stuckit en tå i vattnet ens på två år innan utan körde på ren envishet och taskig teknik. Det gick långsamt, men det gick. En medalj rikare kom jag upp i andra änden och nu är jag lite taggad att träna och göra om det för att försöka få en bättre tid. Och kanske simma en gång när Mia inte simmar/flyter bredvid och pladdrar hela vägen. Nonstop.

img_1365

Så. Del 1 av 4 i tjejklassikern klar. Och jag som vuxit upp vid Västerdalälven har för första gången i mitt liv badat/simmat i den.

på andra dagens snor

Halsen är mycket bättre idag men jag snorar och nyser fortfarande. En förbättring jämfört med igår även om jag fortfarande är mosig i huvudet. Nu ska jag spendera kvällen med att ligga på en soffa och halvslött titta på fotboll.

Hundra inlägg nu. Två dagars försening men jag kunde ju inte låta bli att göra hundra inlägg även om jag tekniskt har misslyckats med Blogg 100. Nåväl. Nya tag nästa år igen.

#100/100

snorande, kliande och svidande

Jo men det blev ju en dag hemma från jobbet idag då. Jag fick lov att erkänna för mig själv att det inte funkar jättebra att sitta en hel dag vid datorn på jobbet när det rinner ur ögonen, man snorar, sandpapperskänslan i halsen finns kvar och man troligtvis har feber. Dagen har med andra ord tillbringats på soffan med ljudbok i öronen. Inte helt otroligt att morgondagen kommer att tillbringas så med om jag inte magiskt känner mig bättre imorgon.

#99/100