vimsig.com

Monthly Archive: september 2011

en nål och lite bläck

Inte så lite bläck heller. Idag har Anna färglagt lite och sen gjort massor av nya fina linjer på min arm. Det börjar ta form riktigt. Nu ska det färgläggas och så är det lite streck och nån liten blomma kvar. Men det mesta syns vart det kommer att hamna. Av nån mysko anledning valde vi bort hela konceptet med att göra det värsta först så att man har det avklarat, vilket innebar att det sista vi gjorde var insidan på överarmen. Det känns kan jag säga. Inte mitt favoritställe att tatuera alls.

anna tatuerar mig

fattar inte hur jag kan vara så trött

Sovit som en stock inatt men vaknade ändå toktrött. Sitter här och bara gäspar. Vet inte hur jag ska ta mig genom dagen utan att somna stående.

Igår var jag iaf hem till gulliga Linda och hälsade på. Satt och pratade och klappade hennes katter tills Mattias ringde och sa att nu var han tvungen att börja med maten. Stackarn höll på att svälta och jag hade ingen koll på klockan. Han försökte vänta in mig snäll som han var.

Nu ska vi snagga av Mattias håret igen. Det börjar bli långt. Säkert en hel centimeter.
:g

nördig saknad

Det är inte mycket jag saknar med att inte ha en iPhone, men en av dem är Instagram. Det var den fotoapp jag använde mest. När jag bytte över till android sökte jag på vilka appar som fanns och vilka jag skulle tvingas ge upp. Instagram var en av de appar där det pratades om att det skulle komma en version för android. Tyvärr har det fortfarande inte gjort det och det syns inte någon sådan version vid horisonten heller. Det är trist att de väljer bort alla oss andra. Och nu sitter jag med en blandning av längtan och avundsjuka när jag ser Annas bilder. Jag vill ju också och jag hoppas verkligen att jag får användning för mitt Instagram-konto nån gång.

garagetak del 2

Jag vill ju gärna dokumentera våra framgångar på hus/garage men jag tror att förkylningen jävlades med min hjärna. Lördagen innan jag började leka snorfontän var vi ju till IKEA, och under tiden vi gjorde det passade Mattias, Anders och Niclas på att lägga tak på garaget. Nu är det inte mycket pill kvar och sen ska plåten på. Det börjar likna nåt.

taket

rejäl takhöjd

men at work

lite friskare – lite gladare

Det är ett under hur mycket bättre humöret blir när ögon/näsa inte rinner konstant. Man kan liksom ägna sig åt andra saker än att torka snor. Och även om näsan är alldeles sårig så lider man inte lika mycket eftersom man inte gnuggar näsdukar alternativt toapapper mot det såriga längre.

Igår firades den uppåtgående trenden med att titta på hockey (yay säsongen har börjat) hemma hos Anders. Och sen fick jag äran att vara chaufför åt Niclas och som det senare visade sig även åt Mattias. Fast innan pojkarna intog staden passade jag och Mattias på att äta burgare på Pitchers. Så. Extremt. Gott. Det är fullt möjligt den godaste hamburgare jag någonsin ätit.

Tekniskt sett behövde jag inte hämta dem sen, för de hade annan skjuts annars om de ville. Men då blev jag besviken. Chaufförskapet inkluderade ju att köra Skoda Superb. Automat dessutom. Den är så jäkla skön att köra. Automat står definitivt på min önskelista vad det gäller bilar.

Mattias offrade lite garagebyggartid igår och byggde en säng åt dottern. Byrå och hurts utgör fronten och Mattias byggde en egen benkonstruktion i bakkant. Det blev snyggt och som jag tror väldigt praktiskt också.

Idag har sytt gardiner åt dottern. Tunna vita panelgardiner som skulle fållas. Och en syddes om till en kappa till andra fönstret. Jag kan inte med ord beskriva hur mycket jag hatade att sy i det tunna och lite halvstela polyestertyget. Usch. Tack och lov att det är klart. Och vi har satt upp en rullgardin åt dottern också. Det börjar verkligen bli ordning.