Eller brann rättare sagt. För nu brinner det inte längre. Men vi passade på idag när det inte blåste och det dessutom pratas regn. Grannen och Mattias gjorde gemensam sak och släpade ut slangar och hinkar. Nu försvinner allt det torra och döda. Nu kanske vi får upp lite gräs i mossmattan till och med…

Jag är ju hispigt rädd för eld. Så rädd att jag nästan vakar över kaminen när vi eldar i den. Mattias är erfaren och lugnt avslappnad. Han ser mest överseende road ut när jag börjar bli nervös. Frågan är hur jag nu ska kunna sova när jag vet att det har brunnit bara några meter bort tidigare i eftermiddag. Önskar mig en massa regn nu tack. Mattias sover för övrigt tryggt och lugnt.

Medans Mattias sysselsatte sig ute så byggde jag ihop de fyra stommarna som ska bilda vår köksö. Imorgon ska de skruvas ihop med varandra och sen ska det byggas en sockel till den. Fast det behöver jag Mattias hjälp med. Men det kommer att bli så bra! Jag ser fram emot utrymmet. Så kan jag äntligen tömma de sista två kartongerna. (I köket alltså. I resten av huset finns det andra kartonger.)

Jag och dottern har också avmaskat katten. Jag har känt på mig ett tag att det började bli dags. Nu tog det bara en titt på hans rumpa idag för att jag skulle se att det var det. Dottern fick hålla i honom medans jag petade tabletter i munnen. Det är oklart vem av oss han är mest sur på. Han knyckte på nacken och fnös åt oss när han gick ut. Han ligger nog fortfarande kvar på isoleringen i byggtältet och surar. Men han kommer åtminstone att vara en maskfri sur katt. Och han brukar förlåta oss ganska snabbt.

Jag har en skitdag i största allmänhet idag. Men så kom posten med något som muntrade upp lite. Jag älskar ju Imy. Jag är så glad att Irma började med sin serie!

Gamla bilar är vackrare än nya. Åtminstone är det något speciellt med dem.

Jag skulle behöva lyfthjälp. Jag har spenderat dagen i soffan med migrän. Komplett med synbortfall och allt. Jävla skitdag.

Ingen bra dag idag.

Idag har Mattias roat sig med att sticka ner pinnar lite här och därpå tomten. Inte helt slumpmässigt, utan för att markera vart garaget ska stå. Så nu kan man få en liten överblick över det hela. Jag tror att det kommer att bli skitbra.

Sen for vi en sväng för att titta på lastbilar på Romme. Det var inte nån vidare stor utställning och vi var något roade över att de sålde 2-dagars biljetter. Det var ju inte nog sysselsättning för en dag ens… Kanske är vi bortskämda med att ha varit nere på Elmia och tittat.

Hittade en lastbil från Älvdalens Naturbruksgymnasium iaf och den var jag ju tvungen att fota. Fast när jag gick där så var det mer en renodlad skogsbruksskola, så då hade vi inga lastbilar där. Bara skogsmaskiner.

När man piercar underläppen som jag gjort inser man snart att det är en del av vardagen att höra hur den klickar mot tänderna när man pratar. Nu har jag skaffat en ny stav och jag är kär. Den är bara en millimeter än min gamla, men det räcker. Och framför allt, den skrapar inte så mot tänderna för plattan på insidan är så fantastiskt fiffig. Låt mig få presentera: Medilab Labrets. Den är amazing och jag känner knappt att den sitter där. Jag är helnöjd.

När jag ändå passar på så vill jag passa på att prata lite väl om Barbarella. Jag beställde ju labreten, kulan med ringen som jag visade häromdagen och en till kula. När paketet kom (och det var snabb leverans) så upptäckte jag att staven var för smal. Den finns i två olika storlekar och jag hade fått en 1,2 mm istället för en 1,6. Någon hade med andra ord plockat fel när de plockade ordern. Jag ringde dem nån gång mellan tre och fyra på eftermiddagen och berättade att det blivit fel. Tjejen ursäktade och lovade skicka en ny i rätt storlek och ett frankerat kuvert så att jag kunde skicka tillbaka den som blivit fel. Dagen efter hade jag brevet med den nya staven. Snacka om snabbt fixat och bra service!

Jag gillar verkligen min nya praktikplats. Suveräna jobbarkompisar och omväxlande roliga arbetsuppgifter. Det här har varit en riktigt bra dag.