Sitter och väntar på att jobbcoacheriet ska börja. Jag är inte direkt road.
Idag talade en applikation på Facebook om för mig att jag hade 11% tur idag. Tillräckligt usla odds för att man ska överväga att stanna inne och bara ligga på soffan?
Fast jag har vågat mig på att tvätta fyra maskiner tvätt och jag krympte inte ett enda plagg. Och jag har vågat följa med Mattias till huset och agerat handräckare när han höll på att fippla med ventilationsrör som måste förlängas. Det gick utan missöden det med.
Imorgon är det dags för gruppaktivitet med jobbcoacherna igen. Jag borde egentligen sitta och fylla i papper här hemma, men jag har skjutit på det in i det sista. Mest för att jag blir så förbannad på frågorna. “Vad är ditt mål?” Att få ett jobb såklart. Det är samma fråga bara omskriven tjugo gånger. Jag har inte olika sorters mål, jag har ett mål och det är att få jobb. Det är inte svårare än så. Nu är det bara att hitta någon som vill anställa någon med min värkproblematik. Gah. Inte underligt jag är ur humör.

Mina glödlampsfunderingar fortsätter. Igår gick den i hallen sönder igen. Den som jag skruvade dit i fredags. Frustrerande och bekräftar bara att något är jävligt konstigt här. Lamporna har ju blinkat förut, men när jag ringde till hyresvärden då så verkade det inte som han trodde på mig. Kanske jag har poltergeist här? I såna fall skulle jag vilja be dem ta det lite lugnt i några månader. Jag ska inte bo här så länge till, men jag vet inte om jag har råd att fortsätta byta glödlampor i den här takten.

Och appropå det här så var jag tvungen att låta mig inspireras litegranna. Kolla in hennes andra bilder också. Hon är duktig!


Idag har vi isolerat och plastat gästrumstaket. Vi är inte helt klara, för det måste dras lite ventilationsrör också, men det är nästan klart att få spika panel. Mattias är en hjälte som brottas med isoleringen. Själv försöker jag hålla mig på lagom avstånd från kliandet. Idag kom han iaf ihåg långärmad tröja. Jag gissar att det besparat honom en hel del vånda.





