
arkiv för 2009/06

Idag har jag och Mattias rensat saker i huset. Gamla kläder, möbler och annat som skulle bort. Allt som ska vara kvar packas ihop så att det inte är i vägen när det byggs. Man samlar på sig en massa saker under den tid man bor på ett ställe. Jag rensade bland mina saker senast jag flyttade (knappt två år sen) men jag kommer ju att behöva rensa en massa saker igen innan det är dags för flytten.

Kisse tyckte att bilen var ett trevligt ställe att ligga och sova. Och inte hjälpte det att Mattias satt utanför och lockade. Så lättlurad var inte han heller. (Här skulle man kunna fråga varför vi inte bara lyfte ut honom men hey, where´s the fun in that liksom?)


Och vi har liljekonvaljer som blommar! En av mina absoluta favoritblommor.Det är så vackert!!
Idag har jag varit ner på vernissage på dotterns skola. Barnen visade upp teckningar, dikter, foton på temat mobbning samt sjöng ett par sånger. Trevligt även om såna saker har en tendens att dra ut på tiden. Eller så är det bara jag som känner så för att man sen måste gå uppför backen på vägen hem…
För en liten stund sedan såg jag hur det rörde sig utanför vardagsrumsfönstret. Ovanligt eftersom jag bor en trappa upp och det vanligaste man ser är nån skata som satt sig på balkongräcket. Men nu var det en hel skock fiskmåsar. Gick ut på balkongen och kollade och det satt säkert 30-40 st nere på gräsmattan. När jag lutade mig mot balkongräcket och det lät så flög de.
Får de för sig att vara här mycket kommer jag att göra mitt bästa för att jaga bort dem. Förrförra lägenheten jag bodde i låg också en trappa upp. Där utanför roade sig en flock fiskmåsar med att flyga runt runt och skrika på nätterna. Hemskt roande när det är varmt som satan och man skulle vilja kunna sova med balkongdörren öppen…
Jag sitter här och är mäkta mallig minsann. Jag har spenderat en del tid vid min trilskande symaskin och han lyckats laga ett antal byxor åt Mattias. Hällor som lossnat på en sida på ett par byxor och en söm på ett par av hans jobb-byxor som hade gått upp. När jag ändå var igång passade jag på att fålla upp jobb-byxorna åt honom. De är så pass långa i benen att han trampar på dem baktill, så jag fållade några centimeter så hoppas jag att det hjälper.
Men jag är grymt less på tråd som bara går av hela tiden. Och jag är less på en pressarfot som inte vill pressa som jag vill. Jag hoppas att det bara är lite smörjning som behövs för det är ganska stor skillnad på att bara behöva genomsöka lägenheten i jakten på symaskinsoljan och att behöva försöka laga något jag inte förstår mig på.
Nu står ju inte nån uteplats högt upp på prioriteringslistan. Men när huset börjar bli klart så vill vi ju gärna ha någonstans där man kan sitta ute och grilla. Någonstans där man kan sätta sig med nåt kallt att dricka en varm dag. Och jag kan ju inte låta bli att kika lite på möbler och sånt för det med.


Idag blåste det isiga vindar som fick det att kännas mer som sen oktober än tidig juni. När vi sen började såga markisolering och det vita smulet från det blåste runt så såg det ut precis som det snöat. Vi var inte roade. Lägg till att Mattias kom hem med blåsor på fötterna efter två dagars promenerande nere på Elmia Wood så kan man förstå att han inte tyckte det var trevligt idag. Alls.
Jag gick lös på katten med en Furminator. Fick loss massor av hår på honom och jag kan nog få bort ännu mer. Fast jag gav mig när mina händer började kännas som isbitar. Jäkla kyla! Men han gillade den skarpt och lät mig hålla på bäst jag ville. Jag kunde till och med vända på honom och han låg kvar. Så den blir nog en favorit för alla inblandade.

Som grus i renoveringsmaskineriet kommer en förkylning och ställer till det. Jag klarar mig ganska bra hittills och är bara småsnorig. Mattias nyser och snorar och är inte road. Mitt i krypandet och fixandet med isolering tyckte han att det var skönt att bara vila lite. Och katten tog ungefär 0,3 sekunder på sig att upptäcka det och lägga sig där. Han är söt som socker vår lilla över-sociala kissemiss.
Nationaldagsfirandet är lugnt och stillsamt. Vi ska göra Niclas sällskap framför tv:n, titta på fotboll och käka pizza tänkte vi. Precis lagom idag det.
Kallt och eländigt väder idag och Mattias snorar och hostar en massa. Jag stack termometern i munnen på honom och konstaterade att det inte bara var en manlig förkylning, utan han har faktiskt feber. Så han var inte sugen på att baxa runt på isolering direkt. Så efter att jag röstat så blev det inomhusfix i huset. Vi har gått igenom en massa saker och slängt eller packat ner beroende på om det skulle sparas eller ej. Det känns skönt att se förändringarna.
Nu vill dottern spela Sims med mig så det är bara att sätta sig och spela det. En liten stund iaf.
När vi började gräva för sovrummen så visade det sig att myror i mängder har bestämt sig för att vår vägg var ett bra ställe att bo på. Eftersom de inte betalar hyra så tyckte vi att vi kunde ta oss friheten att vräka dem.
Vi har börjat med medel för att försöka få bukt med dem. Men när det nu efter några dagar inte syns någon förändring och det kryllade av myror runt grunden och upp på väggen så bestämde vi oss för att hjälpa medlet på taven.
Fram med dammsugaren helt enkelt. Ny påse i den och sen satte vi igång. Vi dammsög upp tusentals myror och de bara fortsatte välla ur väggen. De är aggressiva och stridslystna dessutom. Vi dammsög tills det värsta var över. Sen öppnade Mattias upp väggen lite (Det gör ju inget om vi ger oss på den panelen eftersom det sen kommer att vara en innervägg.) och då vällde det ut ännu fler.

Bilden är tagen efteråt, när det var betydligt färre myror kvar. Vi har lagt ut mer medel åt dem i plastmuggar så att de förhoppningsvis ska dö ut.
Dammsugarpåsen drabbades av ett annat öde. Lite tändvätska och taadaa! Kremerade myror.

I andra änden av grunden har Mattias pappa svetsat skarvarna mellan kantblocken för att de inte ska röra på sig. Vi ska ju blanda lite bruk imorgon och täta skarvar och sånt. Och utöver att Mattias fortfarande är förkyld så börjar nu jag ha ont i halsen. Så han har lyckats smitta mig tydligen. Mamma brukar visserligen säga att man ska dela med sig av det man har, men det här kunde han gott ha fått haft för sig själv…

Och om man har Spotify så finns hela albumet här.

Mitt på ljusa dagen när man fotar svetsning så tar det ljuset över helt i bilden.
Edit:
Bilden är tagen mitt på ljusa dagen utomhus. Svärfar svetsar på grunden. Svetslågan var så skarp att kameran justerade exponeringen och resten av bilden blev helt mörk, så det syns inte att den är tagen i dagsljus. Här syns det bättre på en bild som inte blev så mörk.


Inte nog med att myrorna troligen är hästmyror (även kända som Nordens termiter), de är också väldigt många. Vi har idag dammsugit upp tre påsar fulla och eldat upp. Och vi är inte klara ännu…
Och utöver det så är halsen som finkornigt sandpapper, vilket inte skulle störa mig så mycket om det inte vore för att min visdomstand samtidigt bestämt sig för att göra en växtspurt. Det gör så ont att jag inte vet vart jag ska ta vägen. Det gör ont i tandköttet (vilket är rött och svullet), käken och ner på halsen.
Samma visdomstand har plågat mig länge nu. Den stack först upp genom tandköttet sommaren 2006. Jag hade så ont att jag trodde att jag skulle krevera och kunde inte äta normalt på hur länge som helst. Sen var det lugnt ett par år innan den satte fart igen förra året. Jag var till tandläkaren och det konstaterades att jag borde skölja med Corsodyl, borsta med liten borste och hoppas att den skulle sluta trycka på nån nerv nere i käken. Om inte så skulle jag höra av mig och få en tid för att operera bort den.
Så nu står jag här igen och sköljer med Corsodyl morgon och kväll. För ont ska med ont fördrivas och nåt jävligare än Corsodyl att ha i munnen en minut har jag inte i min ägo. *ryser*
Jag är pissigt less på min visdomstand. Jag har ont hela tiden. Det gör så ont att jag har svårt att få i mig nån mat. Jag är trött och slut. Halsen är som sandpapper samtidigt och jag är osäker om jag har feber eller ej.
På eftermiddagen somnade jag ifrån allt på soffan. Dottern var hos en kompis och lekte och jag försökte luta mig tillbaka för att läsa, men ögonen bara föll ihop. När jag vaknade ringde jag dottern för det var dags att komma hem och äta, plus att jag ville att hon skulle springa ner till närköpet och köpa mjölk. Hon visade sig från sin trotsigaste sida vilket ledde till att hon inte hann dit innan de stängde och nu hoppas jag att Mattias har någon affär han kan stanna till vid med lastbilen och handla.
Det finns andra mer privata anledningar till att det här är en skitdag. Jag är rätt less nu och längtar bara tills Mattias kommer hem så att jag kan få en kram. För nog behöver jag en sån alltid.
Idag orkade jag inte längre ha ont, så jag ringde och fick tid hos tandläkaren. Hon kastade en blick in i min mun och insåg direkt varför jag har så ont.
Tandköttet är inflammerat och det fanns en del var där. Det låg tack och lov ganska ytligt. Hon spolade med koksaltlösning och gjorde rent och sen skrev hon ut penicillin som jag ska äta tre gånger om dagen. Jag ska tillbaka till tandläkaren på måndag för att ta lite röntgenbilder och hon anser att den bör dras ut. Vilket jag fasar för. Inte bara för att det kostar en massa pengar, utan för att jag är rädd för hur ont det kan göra.
Nu börjar bedövningen släppa och jag funderar på om jag ska passa på att äta innan det börjar göra skitont igen. Jag har ju inte ätit sen i förrgår eftersom jag har så vansinnigt ont.
När jag orkar ska jag försöka författa ett litet inlägg om köket. Men jag orkar ärligt talat inte fokusera på det nu.


Det är sommarlov nu trots bristen på sommar. Jag har avnjutit skolavslutning. Komplett med ömma fötter som resultat av bristen på sittplatser.
Jag är löjligt lycklig över att kunna gapa och tugga (väldigt försiktigt tuggande visserligen). Jag sväljer med glädje penicillintabletter (de jävlarna är annars så stora att jag sätter dem på tvären bara genom att titta på dem) och njuter av att svullnaden gått ner så mycket att jag inte längre känner det som att halva middagen fastnat i tänderna.
Det gör ju fortfarande ont, men skillnaden mot igår är otrolig. Nu orkar jag ju finnas till iaf. Ljuva lättnad. Jag funderar på att skicka blommor till tandläkaren.
Helgen har spenderats med mycket social samvaro och tyvärr inte mycket fix på huset. Dels för att det sociala tog så mycket tid och dels för att regnet öst ner utan avbrott sedan fredag eftermiddag.
I fredags kväll gratulerade vi lite stillsamt en nybliven 40-åring. Bara några vänner som satt och pratade och sen spelade vi lite Buzz! Junior: Jungle Party. Juniorspel javisst. Väldigt kul iaf.
På lördagen var det dags för stor fest. Två vänner har fyllt 30 år och de firade det ihop med massor av inbjudna, grillning och fest. Regnet fortsatte ihärdigt trots att vi trodde att det kanske skulle ge med sig när det mattats av till ett duggande. Men sen tog det fart igen.


Grillarna stod under tak iaf så man kunde stå torr och grilla, och själva festen hölls inne på en loge. Gott om plats och vi var torra och glada. Mestadels torra iaf. Varje gång man skulle ut på toa eller liknande så fick man ju kuta i regnet.

Vid bordet hamnade vi mitt emot långväga gäster från Borlänges omnejd. Fotade när han satt och pratade med Thomas men han hade munnen öppen och vi vet ju alla vilka grimaser man kan göra på kort när man pratar. Så jag sa att jag ville ha ett kort där han hade munnen stängd. Jag sa direkt att den här bilden måste ju bloggas. Han påstod att han är härdad. Och det förstår jag. Hans fru har ju redan bloggat alla tänkbara bilder på honom.

Jag fick Annas (en av värdinnorna) kamera i handen med orden “gör vad du vill med den”, så jag fotade med två kameror hela kvällen. Allt som allt blev det drygt 270 bilder. Jag petar upp en del här nu och kanske kommer det fler sen när jag hunnit med.










Och eftersom Marie efterfrågade det; här finns det bilder på mig. Bilderna som togs igår är inte smickrande alls. Man ska inte fotografera sig själv så där. Kanske det togs nån bild av någon annan som jag ser normal ut på… men vi ska inte hoppas för mycket, jag ser sällan normal ut på bild.
Idag har vi lite halvhjärtat brottats med lite slang till golvvärmen i köket. Men regnet pissade ner och det var kallt och eländigt, så till slut gav vi upp. Handlade snabbmat på tvivelaktig snabbmatskedja och placerade oss i soffan med fjärrkontrollen inom räckhåll. Nog får man slöa på söndagar iaf.
Helgen blev ganska improviserad. Att vi skulle hem till Jonas och Marita bestämdes inte förrns ganska sent. Och vi hade inte planerat att vi skulle bli bjudna på mat, utan vi åt med Mattias föräldrar i stugan tidigare på eftermiddagen. Sen blev det mat en andra gång hos Jonas och Marita. Inte alls helt fel.

Vi fick förnyad inbjudan om att komma tillbaka på midsommardagen för att grilla, så det gjorde vi. God mat och gott sällskap. Och på natten knallade vi några stycken till huset och satte oss i köket under tak/presenning och tittade på vårt fina köksgolv.

Mattias sprang runt med måttband en dag och kollade takhöjden. Det blir lågt, men det visste vi ju redan. Det är ett gammalt hus, eller snarare en liten gammal stuga, med lågt till tak. Det är ju lågt i vardagsrummet också. Men vi kan leva med det. Jag längtar efter att få fortsätta med det. Bara vi vattnat färdigt betongen så är det dags.

Man vet vilka roliga människor man umgås med när en dem halar fram fiskevästen på midsommar och det sen sitter en hel grupp med huvudena tätt ihop medans de tittar på flugor och debatterar vilken som är bäst att få fisk på… Det såg så fruktansvärt kul ut.
Nu sitter jag och längtar efter att Mattias ska sluta jobba så att vi kan dra iväg och fixa med huset och det som behövs göras. Alla framsteg tar en ett steg närmare målet.


Idag började det åska precis när jag skulle hemifrån. Så jag drog ur alla sladdar och gav mig iväg. Kom hem, pluggade i modemet igen och det funkar inte. Power-lampan bara blinkar och jag misstänker att det är dött. Stor sorg naturligtvis och väldigt irriterande. Jag är numera utan internet på min dator. Mattias har visserligen mobilt bredband, men det vill inte min dator kännas vid alls. Så nu sitter jag och tröst-surfar på Mattias dator. Och det är inte alls samma sak. Inte för att det är något fel på datorn, den är likadan som den jag hade förut, men jag har inte mina saker på den och det är jobbigt.
Men veckans Tisdagstema-bild (som jag bildredigerat på min dator och nu fått lägga på usb-minne för att kunna ladda upp från Mattias dator. Bökigt som sagt när tekniken felar.

Efter att mitt modem dött (och medans jag fortfarande inte var medveten om det) så for vi ut till huset för att vattna golvet. Mattias hade tänkt prisjämföra lite för sånt som behöver köpas till huset, men han slutade så sent på dagen att det inte hanns med.
Niclas släpade hem oss iaf för att Mattias skulle hjälpa honom att kolla på båten som sålts. Allt lär ju vara i ordning. Plus att vi fick chans att allmänt snacka skit och umgås lite.


Efter det kom jag hem till deprimerande internetproblem vilket ju effektivt dödade mitt goda humör. Imorgon kommer jag att sitta med supporten i telefon gissar jag. *suckar tungt*
Imorse (efter att ha pratat med supporten och blivit lovad att nytt modem) fick jag en snilleblixt. Jag har ju mitt gamla modem kvar. Jag kanske kan surfa med sladd? Så jag flyttade bara över sladdarna till det och då blinkade det också! Så jag bytte strömadaptern och då funkar båda! *dansar glädjedans*
Och när jag ändå är igång passar jag på att uppgradera firmware och programvara på det mobila bredbandet och då funkar det på min dator också tycks det. Tydligen var det för ålderstiget för att tycka om Vista.
Den här dagen börjar med både sol ute och sol i sinnet.
![]()
Saija hade ju filmat regnet igår när de satt i bilen. Hon hade sett blixten (som jag tror dödade strömadaptern) också, men tyvärr kom den inte med på filmen. Men det syns hur mycket det regnade. Mer än det syns på min bild.

Han är tacksam att fotografera kissen. Visserligen vill han oftast springa fram och buffa på kameran,men när han väl är stilla är han ju bara så söt!
Livet lunkar på. Jag gör research på trafikskolor. Visserligen har jag tänkt spendera så lite tid (och pengar) som möjligt där, men eftersom behovet av körkort stiger så måste jag försöka iaf. Mest kommer det att bli övningskörning med Mattias, men det skadar ju inte att läsa in sig lite. Appropå läsa förresten så har jag ju fått låna Cattis böcker, så jag kan läsa lite teori på egen hand. Skadar ju inte att vara förberedd som sagt.

På schemat idag står i nu nämnd ordning dusch, tvättstugan, skriva lista på vad som behövs handlas, fixa med huset. Ingen brist på sysselsättning med andra ord.
Jag måste också köpa något för att badda mina stackars fotleder. Myggorna går hårt åt mig varje gång jag sätter foten vid huset. Det kommer att bli kul att bo där……
Annars är det en dag av glädje för vissa och mindre glädje för andra.


Vad som står på schemat för idag:
- Klappa katten med den klena knäna (han faller ner på marken vid ens fötter jämt).
- Svettas i solen.
- Bygga hus.
- Svettas i solen.
- Klia myggbett.
- Bygga hus.
- Svettas i solen.
- Klia myggbett.
Det låter väl som en trevlig dag? Fåse om man kan klämma in nån övningskörning också. Om inte annat så blir det imorgon när vi ska åka och gratulera svägerskans dotter som fyller år. Vilket påminner mig om att jag borde slå in paket nu.

Jag fasar lite för värmen idag, men vi har en inplanerad siesta då det är som hetast eftersom vi då är hembjudna till Mattias syster för att gratta systerdottern som fyller 15. Det är nog vår räddning idag.
Nu ska jag smörja mig med solskydd och klippa ärmarna av en t-shirt åt Mattias. Sen är det dags att ge sig ut.

Jag har knappt orkat fota idag. Det var så varmt att man nästan fick dåndimpen. Men vi har snickrat på förmiddagen och eftermiddag/kväll iaf. Snart finns det tak på köket. Åtminstone närmar det sig snabbt.
Mitt på dagen övningskörde jag hem till svägerskan eftersom det nu finns en nybliven 15-åring där. Det bjöds på glass och det var ju precis vad man ville ha när det var stekhett och jobbigt.

Det blev en ganska lugn dag idag. Mattias jobbar ju, så det blev en kort stunds snickrande innan det. Vi hann också åka och hämta råspont som han köpt. Nu ska här bli tak på köket!
På kvällen såg jag en alarmerande Facebook-status. Mia hade inget internet så jag tänkte det vore bäst att muntra upp henne litegrann. Ringde upp henne och det blev nästan tre timmars samtal av det. Som det brukar bli när vi pratar i telefon.

Annars har dagen varit händelselös. Värmen slog ut mig idag. Trots att jag druckit ganska duktigt kände jag mig matt på eftermiddagen. Fick huvudvärk och var allmänt seg. Annars brukar jag klara mig ganska bra. Troligtvis för att jag redan har en vattenreserv i kroppen. Som en kamel nästan. Fast inga pucklar då utan jag tycks förvara det mesta i fötterna…


En plåga i värmen är myggbetten. Jag är klibbig och svettig och det kliar så att jag håller på att bli tokig. Jag har mer än 30 myggbett bara på höger underben och över 20 på den vänstra. Jag är dessutom överkänslig mot insektsbett så det blir stora röda svullnader och kliar i upp till en vecka. Och i den här klibbiga värmen kan man ju inte ha kläder för att skydda sig heller.
Kan ju lägga till att enligt termometern på sidan är det nu 30 grader här. På min balkong visar termometern på 28,2. Och då har solen inte kommit runt dit än…












