Idag har jag kryssat fram och tillbaka mellan strykjärnet, symaskinen och telefonen. De två förstnämnda för att jag fixade nåt att hänga för öppningen under köksbänken. Det ser finare ut om man kan lagra saker där utan att röran syns. Kanske jag borde fota och visa också? Vi får se imorgon. Jag tänkte inte ens på det idag.
Att jag var tvungen att springa till telefonen beror på att en person roade sig med att ringa en sisådär fem gånger utan att ha något vettigt att säga. Det var fruktansvärt irriterande iaf. Turligt nog kollade jag på nummerpresentatören när det ringde sjätte gången. Först tänkte jag skrika “vad?” ilsket som svar bara, men så såg jag numret i sista sekund och det var ju Mattias, och honom har jag ingen anledning att fräsa åt.
Jag har också sorterat upp pappershögen som hotade inta hela soffan. Nu är det som ska sparas tjusigt nedsorterat i en tidskriftsamlare här bredvid och jag sitter malligt i min återerövrade soffa. En vacker dag kanske jag förlorar kampen mot alla papper och annat jag samlar på mig, men inte idag.
