Kycklingfiléerna ligger och tinar på diskbänken. Och jag ska kila ner till närköpet och köpa det lilla jag behöver till såsen. Det mesta finns hemma redan. Det blir mumsig mat idag.

Trött, trött, trött när väckarklockan ringde. Jag snoozar som en tok med två olika larm plus att klockradion brukar får stå på minst en halvtimme och skråla innan jag häver mig upp. Ändå var jag duktigare på att lägga mig igår. Men det spelar iofs ingen roll hur länge jag sover, jag är aldrig utsövd ändå.

Det hänger troligtvis ihop med värken. Extrem trötthet och kronisk värk brukar ju gå hand i hand. Och jag har ju haft ont så länge jag kan minnas. Jag minns ärligt talat inte hur det känns att inte ha ont. Det har blivit ett normaltillstånd och ibland blir det absurt att se människor som springer eller liknande. För det kan inte jag. Jag ska vara glad om jag kan gå utan att halta.

Kände mig seg redan igår kväll. Lagade mat innan Mattias kom och lyckades tajma det så perfekt att pastan var klar precis när han kom. Köttfärssås är något jag är ganska bra på och den här gången var den riktigt lyckad. Jag blev klart stolt. Nu håller jag på att spåna på idéer för mat idag. Hur ska jag kunna bräcka det där liksom? Ska jag riva fram kycklingfiléerna ur frysen eller är det överambitiöst? Kanske borde jag leta recept på nätet…

Det snöar en hel del ute. Snön stör mig inte vidare mycket iofs. Men blåsten! Det blåser genom märg och ben (samt genom byxor och strumpbyxor) och det är fan inte kul! Jag byltade på mig med halsduk och mössa, men det kändes ruggigt ändå. Och snöflingorna känns som ispiggar mot ansiktet när det blåser så här.

Tog en sväng in på bokhandeln för att kolla efter böckerna jag ville ha. De hade dem bara hemma på svenska men skulle ta hem dem på engelska åt mig. Så nu väntar jag bara otåligt på det. Hur ska jag klara mig i flera dagar utan att få läsa fortsättningen? Jag vill ju veta nu. Men nu är nästa tre böckerna i serien beställda iaf. Bättre än inget.

Nej tacka vet jag ett fint snöfall när det inte snålblåser på tvären. Så kan man bara njuta av hur fridfullt vackert det ser ut, till skillnad från nu. Jag tycker om fridfulla snöfall och mjuka snöhögar. Jag tycker inte om när det driver så att det ligger som sanddyner där det är bart och kalt mellan.

Jag har lyckats slarva bort mina långkalsonger. Hur smidigt är det när det nu är minusgrader och blåser ute? Och det värsta är att jag har en känsla av att jag har sett dem någonstans, men jag kan inte för mitt liv minnas vart.

Har jag otur så blir det som med mp3-spelaren. När jag skulle träna på gym i våras hade jag en idé om att leta fram min gamla mp3-spelare för att ha med mig dit. I vanliga fall använder jag ju telefonen för att lyssna på musik, men jag tyckte att det kunde vara onödigt att svettas ner den. Jag hade tittat på mp3-spelaren tidigare och till och med letat fram skivan med programvaran för att kunna byta ut musiken i den, men helt plötsligt kunde jag inte hitta den. Jag hade ju lagt den på något bra ställe så att jag skulle veta vart jag hade den. Och när man gör det tappar man ju automatiskt bort saker. I alla fall så hittade jag den för drygt en vecka sen. Det var så dags nu.

Jag fick ju en bok av söta Marie i födelsedagspresent. Rena rama giftet. Ja det måste vara det iaf. Började läsa den i fredags eller så. I fredags och lördags läste jag bara lite innan jag somnade. Det tog ett tag innan jag kunde koppla bort det faktum att den var på engelska och det flöt. Men nu. Jag läste massor igår och idag läste jag ut det sista. Och bara jag hittar mina långkalsonger eller ett par strumpbyxor åtminstone så att jag inte fryser ihjäl, så ska jag kolla om de har nästa bok i serien på engelska nere på bokhandeln.

Men först måste jag hoppa i duschen. Skynda skynda!

Igår åkte vi hem till mina föräldrar för att hälsa på en sväng. Det är mer snö där än här och ser riktigt vintrigt ut. Skrattade lite när min morbror ringde och pratade om “snökaos” där han bor, i Skåne. Fast han som är uppvuxen norrlänning skräms inte lika lätt av snön.

Eftersom mamma är nyopererad lagade vi andra mat och önskemål lades fram om att få smaka Mattias goda hamburgare som dottern så ofta pratar om. Så hamburgare blev det och alla var överens om att det var gott.


Efter det åkte vi hem till kompisar för att spela lite poker och umgås. De har barn i samma ålder som min dotter och de leker jättebra tillsammans, så det funkar suveränt.

Och Mattias vann och jag kom trea, så det gick ju ganska bra. Eller som KB sa: “Vi är alla vinnare.” Fast jag vet inte om jag håller med om det.

Skönt med helg. Umgänge med släkt och vänner står på schemat idag. Bara trevligheter med andra ord.

Jag måste komma på någon bra förvaring för kameran i handväskan. Klart att man skulle kunna tänka sig en Crumpler, men de är ju så vansinnigt dyra att man blir alldeles matt. Men det kan ju inte bara ligga löst och rassla runt. jag tycker alltid jag har sån oordning i väskan. Saker bara hamnar lite hur som helst.

Idag bestämde jag att det var dags för mig och dottern att ha en myskväll. Vi köpte pizza (kebabtallrik för mig) och mumsade på. Sen poppade vi popcorn och tittade på Simpsons-filmen som dottern älskar. Det var riktigt mysigt och skönt.

Nu sitter jag här nyduschad med en handduk runt håret och slappar. Funderar på att peta i en film i dvd-spelaren, dra upp fötterna i soffan och dricka ett glas oboy. Sämre fredagskvällar kan man ha.

Minns ni mina grannar och deras borrande? Ja de senaste två dagarna har det borrats en del igen. Och jag blir så frustrerad. Det kryper i kroppen på mig av obehag. Ok om det bara var enstaka gånger, men det har varit så många gånger. Och jag är så trött på det.