Idag blev det till att gå lite. Först promenad upp till Lugnet för att hämta dottern. Sen ner till lasarettet för att hälsa på mamma. Sen promenad hem. Nu har jag fruktansvärt ont i fogarna och vet inte riktigt hur jag ska sitta för att det ska kännas bra.

Tråkigt skräpväder ute med regn och snöblandat regn. Det var småhalt redan när jag gick upp till Lugnet, och nu på vägen hem när det frusit på så var det ännu värre. Mina skor var dels ganska hala, dels har de gått sönder bak i hälen såpass att plasten nu skaver mig på hälen, så jag såg säkert bra rolig ut när vi hasade hemåt.

Jag har fått värre skov den här hösten än vad jag brukar få. Jag brukar alltid ha ondare på höstarna, men just nu är det nästan löjligt mycket. Värken ställer till det en massa och jag är ganska trött på det.

Jag är verkligen så löjligt morgontrött. Och än mer idag när jag hade svårt att somna igår. I vanliga fall somnar jag när jag lägger huvudet på kudden. Men det finns enstaka undantag och igår var ett av dem.

Känns som om jag skulle behöva ladda upp batterierna litegranna. Inte bara de till kameran, utan de i kroppen med.

Belysningen på vår parkering är mysko, minst sagt. Häromdagen lyste det hela dagen. Det var ljust ute och det lyste ändå. Men nu på natten är det becksvart. Och för vilken gång i ordningen vet jag inte. Jag har börjat ledsna på det. Jag tycker inte om när det är så mörkt där.